ARTEMIS FALL

"Theos." Jag kved. "Du skrämmer mig."
Han svarade inte, utan minskade istället avståndet mellan våra plågade kroppar, släckte elden men inte lågan.
Mina ögon var öppna, men allt som låg framför mig var mörker.
Mitt hjärta ryckte som en trasig pendel, slog mot sitt benbur, stammade vid insikten att jag inte kunde se. Jag höjde långsamt en skakig hand mot mitt ansikte.
Jag såg ingenting. Ingen hand, ingenting.
Jag var blind. Jag var ett misslyckat labbexperiment.