Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 42 . Den fula sanningen

"Så ni känner varandra. Rätt bra, skulle jag våga säga," började jag med en frågande blick mellan dem båda, medan jag såg min fars ansiktsuttryck förbli oberörda när han stirrade på mig medan Nathan stod några steg ifrån oss, tankfullt stirrande på golvet.

"Är det sant?" fann jag modet att fråga ef...