Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 42

Finlay och jag satte oss ner på trappsteget som ledde från hans veranda till trädgården. Dagens hetta hade gett vika för svalare luft, månen var en vecka från att vara full och bäcken flöt i en stadig takt. Vi pratade inte medan vi åt. Vi var vana vid varandras sällskap och det var en bekväm tystnad...