Kapitel 4 Telefonsamtalet klockan 3
Fionas perspektiv
"Hallå?" säger jag, sätter mig upp och tänder sänglampan.
"Bra, du är vaken. Var är mina pyjamas?" Micahs hesa röst glider över min hud och ger mig gåshud.
Ringde han verkligen för att fråga det? Jag skakar på huvudet, irriterad.
"I den sista lådan i din garderob," svarar jag långsamt.
"Och min svartvita slips? Jag vill ha den till ett möte imorgon."
"Vi skickade den till kemtvätten. Du har fortfarande inte bett någon att hämta den."
För ett ögonblick är han tyst. Sedan, nästan som om han är irriterad över något, säger han: "Vi har ingen te kvar."
"Vad pratar du om?" frågar jag och skjuter undan håret från ögonen.
"Teet, Fiona, vi har inget. Det konstiga du gör," säger Micah igen, och jag håller nästan på att skratta åt det absurda i den här konversationen.
"Du väckte mig klockan tre på morgonen för att säga att du inte har något te? Du gillar inte ens mitt te."
När äktenskapskontraktet först började, gjorde jag mitt eget te. Det var inte gjort av de finaste ingredienserna, men jag gillade det. Micah var snobbig om det, och sa att något gjort med så billiga ingredienser inte kunde vara lika bra som de dyra teerna han hade i sina skåp.
Jag hade bara ryckt på axlarna och fortsatt dricka mitt te. Innan jag visste ordet av det stannade de fina teerna i skåpet och Micah drack det jag gjorde.
"Du har te i skåpet, burkar och burkar av det," viskar jag, känner mitt hjärta bulta.
Om han ber mig komma och göra te åt honom, kommer jag kunna stå emot?
"Jag vet vad som finns i mina skåp, Fiona. Jag vill inte ha det teet; jag vill ha det vi brukar dricka. Förresten, var bor du egentligen? Är det ett litet, sjaskigt rum någonstans? Du vet att du kan sluta med det här dramat och komma tillbaka. Jag tar emot dig för alla år vi har spenderat tillsammans." Det finns ett morrande i hans röst när han säger orden och jag kan inte låta bli att sucka.
"Och medan du är på väg kan du ta med lite te." Han säger det som om det vore det mest logiska i världen.
Jag kan knappt tro vad jag hör.
"Du är galen om du tror att jag ska komma och fylla te-påsar åt dig mitt i natten. Godnatt Micah." Jag avslutar samtalet och sätter min telefon på ljudlös.
Jag behöver inte höra hans ursäkter.
Jag slår min kudde och lägger mig ner, försöker tvinga mig själv att sova. Micah kanske är prinsen och jag kanske har varit den undergivna frun men de dagarna är förbi.
"Fiona, kan jag få se dig på mitt kontor, tack?"
Jag tittar upp när jag går av hissen och ser Raulf stå framför sitt kontor och vinkar åt mig att komma in.
Det verkar som om det är dags att betala priset för hur jag pratade med Amorak igår.
Jag tar en lång klunk av min dubbel espresso, följer Raulf in på hans kontor och sätter mig mitt emot hans skrivbord.
"Lyssna Raulf, om Amorak..." börjar jag och han rynkar pannan åt mig.
"Vad om Amorak? Han var just här och sjöng dina lovord. Sa att du hade en av de bästa näsorna han någonsin sett och talangen att återskapa ett av hans recept så att det var omöjligt att skilja från hans."
Jag höjer min kopp och tar en lång klunk till. Om han inte vill prata om vad som hände i labbet igår, vad vill han då?
"Jag tror att han kommer bli en stor tillgång för vårt team. De andra skaparna kan lära sig mycket av någon som honom. Och vi har andra saker att diskutera." Raulf tittar ner på papperen som är utspridda över hans skrivbord.
"Vi är i ett budkrig med de andra toppföretagen," säger han och jag sätter mig rakare i stolen.
"Budkrig om vad?" frågar jag och försöker smygtitta på pappren på hans skrivbord.
"Ett stort företag har beslutat att investera i ett av de främsta parfymföretagen. De har begränsat sig till tre. Silver Moon Scents, Tamed Passions och Scented Dreams."
"Okej, hur kan jag hjälpa till?" frågar jag och tar fram en anteckningsbok ur väskan.
"Jag behöver att du arbetar med Amorak och skapar en ny linje. Något som får dem att vilja investera sina pengar i vårt företag."
"När är deadline?" frågar jag och tittar upp från min anteckningsbok.
"Nästa fredag." Hans röst är bestämd och tillåter inga invändningar.
"Du vill att jag ska komma på en helt ny linje och producera den på en och en halv vecka?"
Han ler men det når inte hans ögon.
"Det finns en rejäl morot för dig om du lyckas."
"Vilken sorts morot?"
"Amorak kommer att ta över som chef för parfymaboratoriet." Han håller upp handen för att stoppa mina protester.
"Du har gjort ett utmärkt jobb, Fiona, det handlar inte om ditt arbete eller dina ledarförmågor."
"Du har bett mig i åratal att låta dig öppna ett laboratorium och ägna dig åt kroppsdofter. Om du kan få detta företag att investera sina pengar i Silver Moon Scents, kommer jag att ge dig pengarna för att starta forskningen på kroppsdofter."
Jag lutar mig tillbaka i stolen och blåser ut en suck. Raulf är en snål chef, och trots att vi båda vet att han har gott om pengar för denna forskning har jag aldrig lyckats få honom att gå med på det.
Förrän nu. Allt jag behöver göra är att arbeta dag och natt i en och en halv vecka och övertyga någon arrogant miljardär om att vi är bäst. Det borde inte vara svårt, vi är bäst.
"Utmaning antagen." Jag reser mig ur stolen och skakar hand med Raulf.
"Vi ska visa dem att det inte finns något alternativ till Silver Moon Scents, att vi är det enda valet."
Raulf nickar, "Du borde, för om du inte gör det, kommer du inte längre att arbeta här. Du vet hur det fungerar, Fiona, varje morot måste komma med en piska."
Raulf sätter sig tillbaka i sin stol och jag går ut ur hans kontor, stannar vid dörren.
"Raulf, vilket företag vill investera? Jag skulle vilja göra lite forskning om dem." frågar jag.
"Lycan Corporation," säger han utan att ens titta upp från sina papper.
Hans svar slår mig som ett godståg.
Raulf vet inte att Micah, chefen för Lycan Corporation, är min man. Jag gifte mig med Micah i en hemlig ceremoni. Endast våra närmaste familjemedlemmar och vänner blev informerade. Allmänheten vet bara att Micah är gift, men ingen vet vem hans mystiska fru är.
Men jag vet. Jag måste sälja vår nya parfymserie till Micah?
Jag lyckas på något sätt ta mig ut ur Raulfs kontor och till mitt eget på autopilot.
Det är Micahs företag. Jag måste kämpa för affärerna med min snart före detta mans företag.
Jag plockar upp telefonen och lägger sedan ner den. Sedan plockar jag upp den och lägger ner den igen.
Till slut samlar jag mod och ringer.
Det ringer bara en gång innan Micah svarar.
Men innan jag hinner säga något hörs ett högt stön genom telefonens högtalare.
Mitt hjärta fryser till is och hälsningen fastnar i halsen.
"Ja, Micah, rör mig där, du vet hur jag gillar det." Ett morrande ljud av ren njutning kommer från Rowenas strupe.
Jag avslutar samtalet och släpper telefonen som om den bitit mig.
Hur ska jag kunna vara professionell och landa detta avtal om VD:n är mannen som krossade mitt hjärta?