Read with BonusRead with Bonus

åttiotvå

Jag satt vid mitt skrivbord, fingrarna svävande över tangentbordet, ögonen låsta på den blinkande markören. Jag arbetade inte. Jag låtsades. Låtsades skriva, låtsades fokusera, låtsades att jag inte hörde den djupa, auktoritativa rösten som kom från korridoren.

Ethan Monroe.

Mannen som en gång slä...