Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL TVÅ HUNDRA TJUGONIO

Att höra den rösten var traumatiskt, men att fysiskt se Jennifer just nu, fortfarande tårögd trots att hon hade rest lång väg från New York till Rumänien.

Tiden gjorde inget för hennes tårar och att se mig må så bra gjorde bara saken värre.

"Du lever så bra och jag är där, lidande! Allt på grund a...