Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL TVÅHUNDRA OCH FEM

Men jag var inte chockad.

Nej, jag kände ingenting annat än den domning som strömmade genom mitt sinne och kropp, vilket fick mig att le åt synen av mig själv.

För första gången i mitt liv accepterade jag utan några förbehåll allt jag är och hur jag såg ut. Jag var inte glad i sig, djupare känslor...