Den sista mångudinnan

"Kompis... låt oss markera henne nu!" hans hörntänder kom fram.
"Ash, kan du snälla låta mig bonda med min partner och göra henne bekväm innan vi kommer till delen med markeringen? Jag vill inte skrämma bort henne från mig." Asher vädjade till sin inre varg.
Ash var en riktig jävel.
"Jag skulle ge dig friheten att tänka för oss båda bara när jag får vad jag vill just nu, och vad jag vill är att du markerar min partner, så gör det så fort du kan." svarade Ash.
Asher hade en allvarlig mental debatt med sin inre varg framför deras partner.
"Tror du inte att du överdriver hela den här frågan, låt oss vila först!"
Hennes kropp var mjuk som silke och han kände lusten att göra vad Ash hade sagt, men varför skulle han när han kunde prata med henne och de kunde förbereda en dag för deras markeringsceremoni.
Lidien föddes med det extraordinära märket som hade profeterats vara den sista mångudinnan, det skapade en rädsla för profetian men ingen vågade berätta för henne då hon levde ett normalt liv. Hon förväntade sig att bli markerad på fullmånedagen, skulle detta vara ett sätt att hämnas på sin partner och familj för att de övergav henne?