




Fem | Ingen enkel väg ut - Pt. 2
Fem | Ingen Lätt Utväg - Del 2
Detta kapitel innehåller triggers av våldtäkt.
Ana
När Vi reste sig och gick iväg med Brett, sköljde en våg av rädsla och panik över mig. Jag såg Cody och Ted komma tillbaka till bordet och Ted var inte glad.
"Vart fan tog hon vägen?!" väste Ted och slog ner tallrikarna på bordet.
"Umm.." stammade jag, från blicken i hans ögon. Jag ville inte berätta för honom, på det här sättet kunde hon förhoppningsvis komma undan, men jag var också rädd för vad de skulle göra mot mig.
"Säg det nu!" spottade Ted och lutade sig ner och grep tag i min arm, klämde åt hårt, vilket fick mig att rycka till och spänna mig.
"Toaletten!" skrek jag ut av smärtan. Det är därför jag önskar att jag var som Vi. Hon skulle inte ha knäckts så lätt.
Ted suckade frustrerat och släppte min arm. Han reste sig upp och gick i den riktning Vi hade gått.
"NEJ!" ropade jag och försökte resa mig, bara för att bli neddragen av Cody.
"Låt honom vara." väste Cody och tryckte ner mig i stolen igen.
Jag bet mig i läppen och några tårar föll av rädsla för Vi.
Violet
Brett hade just visat mig toaletten och jag vände mig om för att möta honom.
"Tack Brett." log jag mot honom, min hand på dörrhandtaget.
"Inga problem." log Brett tillbaka.
Jag rodnade lite över hur snäll han var. Så mycket annorlunda än Ted. Medan jag såg Brett gå tillbaka in i bankettsalen, suckade jag och gick in på toaletten. Jag gick in och gjorde vad jag behövde innan jag gick över till handfatet. Jag gillade inte tjejen jag såg. En rädd och trasig tjej som en gång var så stark och glad. Jag skvätte lite kallt vatten i ansiktet och försökte lugna ner mig. Jag tog några djupa andetag innan jag fick modet att gå tillbaka. Jag ville inte, men jag visste att jag MÅSTE för Anas skull. Torkade av ansiktet, vände jag mig om och gick ut. När jag öppnade dörren möttes jag av Ted och rädslan sköt genom mig när jag började skaka. Ted började gå mot mig medan jag backade. Blicken av ilska i hans ögon var öronbedövande för mig. Jag fortsatte att backa tills min rygg slog i väggen. Ted placerade sina händer på varsin sida om mig på väggen och lutade sig ner. Jag lutade huvudet åt sidan, ville inte titta på honom medan mina händer var vid mina sidor.
"Sa jag att du fick gå?!" morrade Ted hårt i mitt öra, hans andedräkt het och tung mot mitt öra.
"N-Nej." lyckades jag säga.
"Nå?!" väste Ted och ville ha ett svar.
"J-Jag behövde använda toaletten." stammade jag medan han pressade sin kropp mot min.
"Jag. Bryr. Mig. Inte." väste Ted igen, blev mer arg för varje sekund.
Jag bet mig i den darrande läppen och mumlade. "Förlåt."
"Det räcker inte!" morrade Ted och lutade sig mer mot mig, hans läppar borstade huden på min hals. Jag spände mig av kontakten, bet mig i läppen.
"Snälla!?" bad jag i en viskning.
"Du har rätt." sa Ted och backade. "Inte här." Han log och grep tag i min hand, drog mig tillbaka in i matsalen och över till bordet. När vi kom till bordet såg jag Ana i Codys knä medan han hade sitt ansikte mot hennes hals. Hon hade en desperat blick i ansiktet, bad honom att sluta.
"Inte här, Cody." sa Ted när vi nådde bordet.
"Gjorde hon det?" frågade Cody och tittade upp lite.
"Inte nu, men jag tar hand om det senare." Teds röst var självsäker när han drog ner mig i sitt knä.
Jag drog efter andan, medveten om vad som skulle komma, och tittade på Ana. Hon hade samma uttryck som jag. Ren rädsla.
Efter att ha stannat där i några timmar sa Ted adjö till sin pappa och vi alla lämnade. Vi satte oss i limousinen och åkte tillbaka till Teds plats. När vi gick mot dörren lämnade killarna oss ensamma för en sekund och Ana och jag klamrade oss fast vid varandra, höll hårt. När vi gick in var vi fortfarande desperat fastklamrade vid varandra. Vi nådde toppen av trappan när Cody kom över.
"Dags att gå." skällde Cody och sträckte sig efter Ana. Jag puttade henne bakom mig och stod så starkt jag kunde. Det fanns ingen chans i världen att jag skulle låta honom ta henne och göra vad han ville med henne.
"Lämna henne ifred!" skrek jag åt Cody.
"Verkligen?" hånade Cody och tog ett steg närmare oss.
"Ja!" skrek jag, utan att backa.
"Vi!" sa Ana, oroligt.
"Vill du verkligen gå dit?!" väste Cody och vi gick bakåt tills vi båda slog i väggen.
"Ja, det vill jag!" spottade jag och stod kvar.
Cody gick över och höjde handen, slog till mig i ansiktet så hårt att jag föll ner.
"Ted valde en tuff en." sa Cody, knäböjde ner. "Det gillar jag." Han bröt ut i ett grin.
"Ge dig av från henne!" skrek Ana och drog i Codys arm för att få bort honom från mig. Cody sträckte sig då upp och slog Ana över ansiktet, vilket fick henne att falla.
"Ana!" skrek jag och försökte gå till henne bara för att hållas tillbaka. "Låt mig gå!" skrek jag och kämpade mot greppet som stramade runt min kropp.
"Sluta medan du kan." hörde jag Ted viska skrämmande i mitt öra.
Jag slutade kämpa så fort jag hörde tonen i hans röst. Cody grep sedan Anas arm och drog henne ner till sitt rum.
"An-" började jag när Ted stoppade mig.
"Tyst. Nu!" väste Ted genom sina nu sammanbitna tänder.
Han lyfte upp mig och vände mig mot sitt rum. Jag gjorde motstånd hela tiden, släpade fötterna, när Ted kastade mig över axeln. Jag började slå hans rygg och sparka med benen, bara för att han skulle klämma hårt på mitt lår. Jag bet mig i läppen av den brännande smärtan som gick genom mitt ben. När vi kom in i rummet stängde Ted dörren och kastade mig på sängen. Han tog av sig tröjan innan han gick över till sängen och hängde över mig. Han lutade sig ner och rörde vid den bara huden på min nyckelben. Jag bet mig i läppen och spände mig, ville så gärna putta bort honom men var rädd för vad han kunde göra. Jag hörde inga andra ljud i huset, så jag var lättad över att Ana inte fick samma behandling som jag. Ted började sedan ta av mig klänningen och jag låg bara där och lät honom fortsätta. Jag ville inte göra honom mer arg än han redan var, även om jag visste vad som skulle komma. När han fick av mig klänningen började han kyssa varje del av min kropp han kunde. Jag drog efter andan och hans händer gled upp och ner längs mina lår. Han tog sin tid, fick mig att lida innan han tog av mig bh:n och trosorna. När de var av, arbetade han med sina egna kläder, tog av sig byxorna. Han rörde sig sedan upp och hängde över mig och gav mig det värsta straffet han kunde tänka sig.