Read with BonusRead with Bonus

Kapitel trettiosju

Mina steg var tysta när jag närmade mig gropen. Jag behövde inte att de andra visste att jag hade kommit ner hit.

Behövde inte att de visste hur jag kände för henne. Även om Izar redan hade en aning.

Jag behövde inte att min far fick reda på det.

Jag visste inte hur han skulle reagera på att jag ...