Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL 132

VINTER

Förödmjukelsen sipprar in i varje tum av min hud, förgiftar mina ådror medan gårdagens minnen klöser sig upp till ytan. Mitt grepp om gaffeln hårdnar, knogarna vitnar. Jag tvingar mig själv att svälja tuggan av pannkaka i munnen, men den sitter som en sten i halsen och vägrar att gå ner ...