Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL 124

ZION

Jag sitter vid köksbordet, mina knutna nävar mot det släta, polerade träet. Husets tystnad tynger mig, endast bruten av ljudet av mammas dämpade steg på övervåningen. Jag vet att hon är med Winter, kollar till henne, tröstar henne—medan jag sitter här, värdelös.

Jag borde vara i lagret, d...