Read with BonusRead with Bonus

174. Allt han var

Jag ler tillbaka mot Edith, som om varje ord hon sa tände ett ljus i mörkret... som om något varmt och mjukt långsamt börjat blomma i mitt bröst.

Mina händer vilar fortfarande i mitt knä, men nu är mina fingrar inte flätade i jakt på skydd... de bara ligger där.

”Jag minns en gång...” fortsätter E...