Read with BonusRead with Bonus

143. Porslin

Teet är nog kallt vid det här laget, så länge som jag har stirrat på koppen, förlorad i tankar som bara verkar straffa mig.

Som alltid, trots att herrgården är full av folk, är det tyst, den där tryckande, tunga tystnaden som jag har blivit så ovan vid.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, m...