Prolog
Jag sprang snabbt nerför trapporna i upphetsning, redo att möta mitt livs kärlek, mannen som jag har väntat på hela mitt liv. Han lovade mig att han skulle komma tillbaka för mig, han sa åt mig att vänta på honom, vilket jag gjorde i 5 år och äntligen hade den dagen kommit.
Jag snubblade nästan på trappan men jag brydde mig inte om jag skadade mig, jag längtade efter att få se honom, jag var desperat att få se hans ansikte igen efter 5 långa år.
Med ett brett leende gick jag genom hallen och var redo att hälsa på honom men mitt leende dog när jag såg vad som väntade. När jag hörde mitt eget hjärta krossas i små bitar, träffade orden jag hörde nästa som en vass pil.
"Gratulerar till bröllopet, son. Du och Melissa ser absolut fantastiska ut tillsammans," sa fru Williams och tittade på paret med beundran och kärlek. Jag stapplade bakåt några steg av chock, lade händerna på väggen och kände mig svag när färska tårar rann nerför mina röda kinder. 'Gift? Han var gift?'. Jag tittade på honom med enorm smärta och svek.
Plötsligt mötte hans ögon mina och fick mitt hjärta att frysa till is. Jag såg en glimt av smärta i hans ögon men han dolde det snabbt, ersatte det med kyla. Han tittade på mig med ett uttryckslöst ansikte som om han inte brydde sig, han brydde sig inte om hur jag kände.
Jag väntade i 5 långa år på honom. Jag förblev trogen, lojal för att vara ren för honom och här kommer han hem med en kvinna, inte vilken kvinna som helst utan min bästa vän vid sin sida och påstår sig vara gift. Jag tittade på min vän med avsky och svek. Hon tittade på mig och gav mig ett elakt flin.
'Varför?'
"Jag är verkligen besviken att du inte berättade för mig. Hur kunde du gifta dig utan att vi visste? Jag trodde att du och Faith hade något på gång. Du har verkligen överraskat oss, son," sa herr Williams med en rynka i pannan. Jag stod längst bak med tårar som strömmade från mina röda ögon. Mina ögon var låsta på honom och bara honom. 'Var min kärlek ett skämt för honom? Var min kärlek ett spel för honom?'
'Varför skulle du göra så här mot mig, Atlas? Varför?'