Read with BonusRead with Bonus

Jag kommer aldrig att skada dig

Austins perspektiv

Det var lunchtid, och hela våningen var tom. Tystnaden var öronbedövande, men mitt sinne var allt annat än tyst. Jag kunde inte sluta tänka på vad som just hade hänt. Dora hade suttit där, så nära mig, och jag hade tappat kontrollen. Sättet hon hade tittat på mig, hennes stora ög...