Kapitel 6
Selene
Det har bara gått några dagar sedan banketten, och mina oanständiga tankar om min styvbror har bara blivit mer ihärdiga. För att distrahera mig själv planerar jag att träffa Makayla och Sam för middag. Vem vet när vi får en ny chans att umgås, särskilt när våra praktikplatser på LycCorp börjar—Philips globala företagsimperium.
LycCorp verkar över hela världen, med många sektorer. Makayla kommer att arbeta inom juridik, Sam inom medicin, och jag själv som samordnare för varulvsintegration, och hjälpa varulvar att assimilera sig i människosamhället utan att avslöja deras sanna natur.
När jag kommer till den överenskomna restaurangen stöter jag oväntat på min styvbror vid ingången. Vad gör han här? Undviker hans blick och glider in, hoppas att han inte såg mig.
När jag skannar rummet ser jag Makayla och Sam i en bås nära köket. De vinkar åt mig och jag glider in bredvid Sam, som är insvept i en kofta och halsduk. Trots att han är varulv är han alltid frusen. Även under orienteringen, i ett varmt och trångt rum, hade han på sig lager av kläder.
Kanske borde han kolla upp det där.
"Är det så kallt här inne?" frågar jag honom med ett skratt.
Sam rynkar lekfullt pannan åt mig. "Ja. Det är det. Jag önskar att de kunde höja värmen eller något," muttrar han.
"Det är typ tjugofem grader mitt i hösten. Jag tror att alla andra kunder skulle klaga," påpekar Makayla och borstar bort sitt perfekta, kanelbruna hår från ansiktet.
"Vem, Kayla? Du?" svarar han.
Hon ler snett. "Ja. Speciellt jag."
Han fnyser och vänder sig till mig. "Selene, jag är chockad. Du är fem minuter sen. Varför det?" han skämtar. Han syftar på hur jag alltid dök upp minst trettio minuter tidigt till orienteringen varje dag, före alla andra.
För att vara rättvis kom många praktikanter från andra flockar.
"Trafik," mumlar jag. Egentligen spenderade jag några extra minuter i duschen för att lätta på lite sexuell frustration, men det finns ingen chans att jag någonsin skulle kunna erkänna det, särskilt inte för människor jag just träffat.
Hans ögon smalnar som om han inte tror mig. "Är du säker på att allt är okej?"
Jag nickar en gång. Jag vill inte ens nämna att jag just fått reda på att jag har en styvbror. Skulden och skammen skulle gnaga ännu mer på mig. Jag borde inte vilja ha sex med min styvbror så mycket, men till och med min varg åtrår honom, vilket gör det konstanta trycket mellan mina ben obarmhärtigt.
Jag börjar misstänka att jag närmar mig min värmeperiod igen. Efter att vi fyller arton, löper honvargar var sjätte månad tills de blir märkta av våra partners. Eftersom min partner avvisade och aldrig märkte mig, kommer min värmeperiod att stanna kvar.
Tack, Zack. För både att du krossade mitt hjärta och lämnade mig att uthärda den röda djävulen två gånger om året resten av mitt liv.
Efter att vi beställer vår mat och dryck, faller vi in i en avslappnad konversation. "Så, är ni taggade på att börja nästa vecka? Jag vet att vi kommer att arbeta i olika sektorer, men vi kan fortfarande träffas för lunch och umgås på helgerna," säger Makayla med ett leende.
Jag ler tillbaka. "Jag är på!" utbrister jag, bara glad att ha vänner för en gångs skull i mitt liv.
Sam justerar sina glasögon. "Visst. Bara glöm inte bort mig när ni klättrar på karriärstegen," skämtar han. "Speciellt du, Selene. Är inte du Alpha Philips enda arvinge nu när hans son blev förvisad eller något?"
Jag vet att jag har en förtroendefond, men jag tvivlar starkt på att jag någonsin skulle kunna ärva hans företag. Även om han verkar hata sin biologiska son.
Mina ögonbryn drar ihop sig. "H-Han blev förvisad?" frågar jag, förvånad.
"Det är vad jag hörde. Utkastad ur flocken för att ha varit en bråkmakare i tonåren. Jag hörde att han till och med dödade någon," säger han och sänker rösten som om vi inte befinner oss i ett rum fullt av både människor och varulvar som lätt kan höra vad vi diskuterar.
Är det därför han skickades till lägret? För att han dödade någon?
Men vem skulle han ha dödat?
Om inte...
"Tror du att han dödade sin mamma?" Makayla ställer frågan innan jag hinner göra det.
Sam rycker på axlarna. "Vem vet. Det kan ha varit ett rykte som spridits bland de andra flockarna."
Medan vi fortsätter äta snurrar en miljon tankar i mitt huvud om min mystiska styvbror. Jag vill veta mer om honom, men hur? Jag vill inte vara i närheten av honom för jag börjar oroa mig för att jag inte kommer kunna kontrollera mig själv.
Jag grimaserar för mig själv. Vad fan är det för fel på mig? Det här är min styvbror!
Precis när vi är på väg att avsluta våra måltider vibrerar Makaylas telefon på bordet. "Shit, min pappa behöver att jag kommer hem...något om ett familjemöte. Vi ses snart igen."
"Vad sägs om en sista rolig kväll innan vi börjar våra praktikplatser?" föreslår jag.
"Åh ja, det borde vi definitivt göra," håller Sam med.
Makayla ler och lägger två hundradollarsedlar på bordet innan hon går. Sam och jag dröjer oss kvar lite längre och tar en sista rush-hour margarita. Som varulvar blir vi inte fulla länge. Beroende på hur mycket vi har druckit kan alkoholen spolas ut ur vårt blodomlopp på så lite som tio minuter. Det är därför du aldrig skulle fånga en varulv med en DUI.
När vi lämnar restaurangen blir jag förvånad över att se Phoenix stå utanför, lutad mot en motorcykel...jag antar att det är hans motorcykel.
Som om han inte kunde bli hetare.
Våra ögon möts bara för en sekund, men det räcker för att få mitt hjärta att rusa.
"Herregud, vem är det där?" viskar Sam när vi går förbi honom. "Jag skulle seriöst döda för att se ut som honom. Jag är rak som en linjal, men jag kan erkänna när en annan kille är mycket snyggare än jag."
Jag rycker på axlarna, även om jag vet exakt vem han är.
Min styvbror, som jag börjar tro förföljer mig.
Undvikande ytterligare ögonkontakt går Sam och jag åt våra separata håll hem.
Phoenix
Jag erkänner, jag följde min syster till den mexikanska restaurangen av oro. Det finns en inneboende impuls i mig, förmodligen min varg, som tvingar mig att skydda henne från potentiella faror.
När hennes vän uttryckte sin avund mot mig verkade hon gå ur vägen för att undvika mig.
Intressant.
Jag undrar varför det är så. Skäms hon för att jag är hennes bror nu, eller kanske känner hon skuld för att hon förmodligen vill ligga med mig. Jag satsar på det senare.
Sedan dagen vi möttes har jag inte kunnat sluta tänka på henne. Varje dag växer begäret att äga henne starkare, och snart kommer jag inte kunna motstå.
Hon kanske agerar som en rädd liten varg i min närvaro, men jag kan känna det. Hon vill att jag ska tränga in i henne lika mycket som jag behöver det. Hon behöver inte oroa sitt lilla sinne, jag kommer vara inne i henne så snart jag hittar möjligheten.
Senare den kvällen, liggandes i sängen, blir min bultande erektion outhärdlig. När jag sträcker mig in i mina boxers för att lätta på det, avbryter min telefon mig. Det är farbror Luke. Om han ringer, måste det vara goda nyheter.
"Farbror, vad är det?" svarar jag, även om min röst låter något ansträngd.
"Alpha King Derek har försvunnit. Något sådant har aldrig hänt i varulvshistorien. Jag fruktar att något allvarligt är på väg att hända, och rådet är omedvetet. Detta kan vara din fars verk, och du måste agera snabbt för att ta reda på vad det är." Lukes röst är brådskande.
Mitt blod fryser till is. Om han dödade min mamma, finns det en chans att han också orkestrerade farbror Dereks försvinnande.
Jag behöver bara bevisa det, och det bästa sättet att göra det är att komma nära honom.
Jag förbereder mig för att tala med min skitstövel till far och erbjuda skyddstjänster.