Kapitel 8
Jennifer
Kim, Olivia, Scarlett och jag tog oss till dansgolvet, alla var helt galna över DJ:n. Jag antar att han inte var så dålig. När jag sa att de var galna menade jag inte hans musik utan hans utseende. Jag å andra sidan hade bara en man i tankarna och han var lång, mörk och jäkla snygg, jag började ångra att jag försvann från honom. Vi dansade alla och Olivia hämtade mer tequila åt oss, efter den andra bestämde jag att det fick räcka. Jag måste äta lunch med min pappa imorgon och att göra det nykter var redan ett problem, tänk om jag var bakis. Jag bytte till vatten och alla blev besvikna på mig men åtminstone faller jag inte för grupptryck. Jag kunde ha kul utan att dricka mycket. Vi dansade till ungefär fem låtar innan jag sa att jag behövde vila en stund. Kim och Olivia gjorde miner åt mig men fortsatte dansa, Scarlett följde med mig.
Vi gick ut till poolområdet och letade efter en lugn plats att prata på. Vi hittade en plats borta från folk vilket var väldigt svårt eftersom det var fullt med folk. "Hur mår du, Scarlett?" Jag visste att Scarlett hade några problem med sin pojkvän och hon gillar inte att prata om det framför Kim. Jag är inte säker på varför men jag respekterar henne. "Jag vet inte, Jenn." "Vad menar du med att du inte vet?" "Jag vet bara inte om allt bråk är värt det längre." "Tänker du lämna honom?" "Ärligt talat, ja, men vart ska jag ta vägen, jag tror att det är den enda anledningen till att jag fortfarande är med honom, jag har ingenstans att gå." "Scarlett, du kan komma och bo hos mig." "Är du seriös? Jag vet att du gillar ditt privatliv." "Ja, jag är seriös och jag vill inte att du ska vara i en giftig relation, kom ihåg att jag har varit där, jag vet hur du känner." "Men vad händer med ditt privatliv?" frågade hon mig. "Scarlett, så länge du inte vill veta var jag är 24/7 eller berättar för folk när jag inte kommer hem föregående natt, är jag okej." "Jag skulle aldrig, Jenn, du vet det." "Nåväl, då har du en plats att komma till. Stanna inte i en giftig relation. Han vet antagligen att du inte har någonstans att gå och det är därför han behandlar dig så här." "Antagligen, jag har aldrig tänkt på det förut." "Nåväl, Scarlett, det är upp till dig, du vet att jag inte sticker näsan där den inte hör hemma, när du är redo att flytta ut finns det ett rum för dig." Hon grep mig runt midjan och kramade mig så hårt. "Tack, Jenn, tack så mycket." "Ingen fara, Scarlett. Jag finns alltid här." Vi satt och tittade på folk en stund när jag sa "Vi borde nog gå tillbaka in innan Kim kommer och letar efter oss." "Det skulle hon nog." sa Scarlett med ett halvt hånleende. Okej, något hände där, men jag tänker inte blanda mig i det. Vi tog oss tillbaka till tjejerna men Scarlett ville först hämta en cocktail, jag bestämde mig för att be bartendern att göra en alkoholfri cocktail så att de andra kan tro att jag dricker när jag faktiskt inte gör det. När vi fick våra cocktails gick vi tillbaka till Kim och Olivia. Kim hängde på någon kille och dansade väldigt intimt med honom och stackars Olivia dansade ensam. "Vi är tillbaka, Olivia." Vi skrek över musiken. "Tack och lov."
Att säga att Kim är den vildaste av oss alla är förmodligen en underdrift, men vi älskar henne ändå. Vi tre började dansa och skratta när folk stötte in i oss och vi i dem, det var bara en del av stämningen, särskilt när det var så här fullt. Vid ett tillfälle såg jag att Olivias ögon blev stora och sedan Scarletts. "Vad?" skrek jag åt dem. "Titta inte nu, men Kyle såg dig och är på väg hit." "Åh, fan, jag visste det, jag är inte på humör för det här. Jag går." "Vi följer med dig." "Nej, ni ska ha roligt, jag klarar mig." "Är du säker?" frågade Scarlett. "Javisst, ha en trevlig kväll tjejer." Jag började ta mig från dansgolvet men innan jag nådde dörren, i mitt fall friheten, tog någon tag i min arm, ja den någon var Kyle. Jag vände mig om och gav honom en ilsken blick.
"Lämna mig ifred Kyle." "Jag behöver prata med dig." "Om vad? Vi har inget att säga till varandra." "Jag har mycket att säga till dig." Jag slet mig ur hans grepp och rörde mig mot dörren, jag gick ut i den fuktiga natten som var Las Vegas. Medan jag gick beställde jag en Uber. "Jennifer, jag pratar med dig!" Han skrek åt mig vilket fick en av de vakter jag känner att vända sig om och titta på oss. "Jag har inget att säga till dig Kyle, lämna mig ifred." "Men jag vill ha dig tillbaka." Jag stannade tvärt. "Vad fan sa du just till mig?" "Jag sa att jag vill ha dig tillbaka." "Har jag gett dig någon indikation de senaste månaderna att jag ens skulle överväga att ta tillbaka dig?" "Nej, men jag kan väl drömma, eller hur?" "Det enda du drömmer om är min fars förmögenhet och VIP-behandlingen, du vill inte ha mig. Du vill ha vad jag kan ge dig." "Det är inte sant." Han tog tag i min arm. Vakten var så snabbt framme att jag knappt kunde tro det. "Ta händerna från henne." sa han till Kyle. "Det har inget med dig att göra, man." "Det är tydligt att fröken Rynn inte vill prata med dig, lämna henne ifred." försökte vakten igen. Kyle gjorde misstaget att knuffa vakten, då knuffade vakten tillbaka och han föll pladask på rumpan. Jag ville skratta så mycket men höll det inne. Medan Kyle fortfarande låg på golvet och slickade sina sår, frågade jag vakten "Vad heter du? Förlåt, jag har aldrig frågat." "JP, fröken Rynn." "Tack så mycket JP, och mitt namn är Jennifer eller Jenn." "Nöjet är på min sida, Jenn." Min Uber kom och JP öppnade dörren åt mig. Precis innan han stängde dörren kunde jag höra Kyle skrika, "Jag ska få dig tillbaka." 'I dina drömmar' tänkte jag medan Uber-föraren tog mig hem.