Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 47: Nåd

Mörkret var lugnande. Det fanns ingenting där. Ingen smärta. Inga känslor alls. Bara ingenting. Det var en fridfullhet som jag aldrig tidigare hade upplevt. Allt verkade vara okej, men det var en röst som började ropa på mig. Den var mjuk, djup och söt med en antydan till oro. Det var som om han för...