Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 231: Nåd

Jag kunde inte andas, men jag slutade inte. Jag hörde vakternas dundrande steg när vi sprang. Leon höll samma takt som mig, men jag visste att han kunde springa snabbare om han ville. Jag undrade varför vakterna inte skiftade, men jag tänkte inte ifrågasätta min tur. Vi var tillräckligt långt bort f...