




Kapitel 4
Andriels perspektiv
Det ständiga ringandet från telefonen väckte mig ur min sömn. Jag stönade och sträckte mig efter min telefon. När jag tittade på skärmen höjde jag ett ögonbryn. Min blick föll på den kvinnliga figuren som låg i mina armar. Hennes huvud vilade på min axel medan jag höll henne tätt i mina armar. Hennes nakna kropp tryckte mot mig och hennes vackra vita kropp var märkt med rodnad. Jag kan fortfarande inte tro att jag äntligen hittat henne. Hon var så full igår kväll och jag antar att hon inte kommer ihåg ett dugg av vad som hände.
Min varg morrade av besvikelse. Jag vet vad han känner. Hon var så liten men verkligen en vildkatt i sängen. Hennes kropp kommer att värka när hon vaknar, men när hon väl vänjer sig vid min storlek kommer det att gå bra. Detta var hennes första gång och mitt bröst fylldes av lycka. Hon sparade sig för mig och jag kommer att värna om det hela mitt liv. Även om hon glömmer bort gårdagen, kommer jag att få henne att minnas igen. Jag kommer att vänta på att hon ska vakna så att vi kan återuppleva gårdagens vildhet igen. Min kuk ryckte till när jag tänkte på hennes vackra, våta fitta. Det var så jäkla sexigt att se henne komma på min kuk. Hon är en jäkla gudinna.
Mina tankar återvände till verkligheten när telefonen vibrerade igen. Jag gick ur sängen och tog på mig den svarta morgonrocken, sedan gick jag ut ur rummet och stängde dörren mjukt bakom mig. Det fanns en liten balkong vid sidan av rummet, så jag gick dit och svarade på samtalet.
"Vad fan, mannen? Jag har ringt dig tusen gånger och du ignorerar mig," skällde den arga rösten från andra sidan. Kan han vara mindre dramatisk?
"Vad är det? Du vet verkligen hur man förstör mitt humör," gnuggade jag min panna. Jag var glad att känna henne trycka mot mig men den här idioten var tvungen att förstöra det. Han är förstörelsens kung.
"Vad- vänta, säg inte att du ligger med några brudar," hans röst blev retfull.
Jag smalnade med ögonen. "Du är för fantasifull, men på något sätt har du rätt."
"Vad? Är du verkligen den mannen jag känner?"
"Sluta med dina olämpliga tankar. Det är inte bara några tjejer som kan klättra upp i min säng. Det var någon jag vill ha."
"Mannen, du är förvirrande. Du har aldrig varit intresserad av någon tjej men nu- vänta, vänta. Är det precis vad jag tänker nu?"
"Fattar du?" Jag log.
"Jävlar, din jävel," svor Aldric. "När hände det?"
"Igår kväll. Jag hittade henne på baren, helt full och såg jäkla sexig ut," jag kunde inte låta bli att tänka på henne.
"Fan, det här är intressant. Jag skulle verkligen vilja se henne. Åtminstone behöver jag veta vem som är lycklig nog att fånga din uppmärksamhet," lät han upphetsad. Jag rullade med ögonen åt hans ord. Den här mannen och hans flirtande är bortom all kontroll.
"Ha inte för höga förväntningar. Du kommer inte att få se henne så snart. Jag tror inte det kommer bli lätt," skakade jag på huvudet.
"Va? Varför det? Ska du inte ta med henne till herrgården?" Det fanns förvirring i hans ord.
"Såklart jag ska. Är det ens en fråga att ställa? Men saker är inte som jag förväntade mig, så ja, det kan ta tid eller kanske lite ansträngning innan allt slutligen faller på plats," suckade jag.
"Varför pratar du då så där?" Han pausade ett tag, "vänta lite, är det något problem, eller säg inte att det är vad jag tänker nu."
"Japp, du har rätt igen," svarade jag, "hon är människa."
"Vad?" skrek Aldric högt. "Är du säker? En människa? Jag menar, du har väntat på en partner och så är det en människa?"
"Ja, jag har kollat," bekräftade jag. "Det är inget misstag. Hon är människa."
"Wow, vad har du gett dig in på? Jag trodde aldrig att du skulle paras ihop med en människa. Har du berättat för henne?"
"Nej, hon var så full igår kväll. Så även om jag försökte var det meningslöst. Jag antar att hon inte ens kommer ihåg med vem hon låg igår kväll," sa jag och tittade upp mot himlen. Det var redan gryning. Hon kanske vaknar snart.
"Ni två redan?" Han skrattade. "Du är verkligen snabb."
"Jag kunde bara inte hjälpa det. Hon såg så vacker ut, som en gudinna som satt där i baren helt berusad. Hon fick mig att tappa all kontroll."
"Du är helt fast nu," svarade han.
"Vad med dig? Har du redan gett upp?" frågade jag och försökte flytta hans uppmärksamhet. Jag vet att han inte heller har hittat någon. Även om Playboy verkar obekymrad, vet jag att han innerst inne längtar efter det.
"Nej, jag behöver min partner, min flock behöver henne. Mamma och pappa oroar sig redan för mig. Mamma ger mig till och med föreläsningar varje dag. Jag står inte ut längre," lät han frustrerad.
Jag skrattade. "Jag gissar att du har en hel del problem där hemma."
"Du kan säga det. Hur som helst, jag ska till flocken, det är något jag behöver diskutera med dig. När kommer du tillbaka?"
"Vad är det?" Jag rynkade pannan. "Är det viktigt?"
"Ja, det är det, du kan inte undvika det när de kallas Sylas."
"De igen?" Jag gnisslade tänder. "De där jävlarna kunde inte vänta på att bli förstörda?"
"Jag antar det. Jag har något som de vill ha. Jag måste säga att den här gången kommer det att bli mer underhållande," skrattade han. "Jag kan knappt vänta."
"Okej, jag kommer tillbaka snart, du kan vänta i flocken. Men jag är i Las Vegas just nu och jag kommer att åka tillbaka med henne."
"Coolt, det tar en vecka för mig att komma. Du kan ta det lugnt och vi kan träffas i flocken."
"Rätt."
"Klart då."
Jag lade på och log. Aldric är min nära vän och en Alfa. Han har hjälpt mig så mycket under de senaste åren. Tack vare hans starka kraft och makt var det lättare att hantera saker smidigt. Himlen klarnade och ljuset började sprida sig. Det känns verkligen bra. Jag trodde aldrig att en resa till Las Vegas skulle ge mig en så stor gåva. Jag hittade min partner. Även om hon är en människa bryr jag mig inte alls. Jag har redan parat mig med henne och min varg dansar av glädje. Hon är min, för alltid. Och jag kommer att göra vad som helst för att behålla henne för mig själv. Det finns inget sätt att jag låter henne gå igen.
Jag stod där lite längre och njöt av mig själv. Mitt humör var på topp och min partners vackra ansikte blixtrade förbi i mitt sinne. Jag hoppas att hon är vaken nu. Jag måste berätta sanningen för henne så att hon kan förstå att vi är ödesbestämda och att det inte finns något sätt hon kan gå, vare sig hon gillar det eller inte. Hon är bunden till mig för alltid. Jag log och gick tillbaka mot rummet. Tanken på henne helt naken under det silkeslena täcket fick min kropp att klia och min kuk började vrida sig. Jag vill begrava mig i henne för att känna hennes värme och hävda henne igen. Jag vet att jag var stor och när jag trängde in i henne igår kväll klamrade hon sig fast vid mig som om hennes liv hängde på det och skrek för full hals.
Det var att utnyttja hennes berusade situation och jag borde ha undvikit det. Men frestelserna och hennes förförelse fick mig att tappa all kontroll och jag kunde inte vänta tills jag hävdade henne och knullade henne hårt.
Fan, jag är hård igen. Jag skakade på huvudet och vred om dörrhandtaget innan jag öppnade det. Jag måste kontrollera min libido nu. Jag måste prata med henne först innan jag hävdar henne igen.
"Jag antar att du är-" mina ord avbröts när jag såg att sängen var tom. Jag rynkade pannan och såg mig omkring. Alla hennes kläder var också borta från golvet.
Är hon i badrummet? Jag gick mot badrummet och öppnade dörren, men det var ingen där. Jag knöt nävarna när ilskan började bränna i mitt bröst.
Hon lämnade?
Hon jävla lämnade mig?
Hur vågar hon? Tror hon att bara för att hon flydde nu kan hon försvinna för alltid? Jag tänkte vara civiliserad först för att få henne att förstå situationen, men det verkar som att jag måste hålla henne vid min sida först innan vi går vidare till att förstå något.
Jag tog fram min telefon och ringde min beta. Han svarade på första signalen.
"Alfa."
"Fenriz, jag vill att du spårar någon. Ju snabbare desto bättre."
"Fattar," svarade han och jag lade på. Jag grep telefonen hårt och kände ilskan stiga från min varg.
Om du tror att du bara kan lämna och glömma, då har du så fel, min kära. Jag kommer jävla spåra dig och ta dig tillbaka dit du hör hemma. Mina armar är den enda platsen för dig att leva.