Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 30

Aderyns perspektiv

Jag stormade in i mitt rum, slog igen dörren och gled ner mot den, lutade huvudet mot dörren och snyftade högt. Mina känslor var synliga genom mina tårar och det jag kände mest just då var smärta.

Jag var bara ett skämt för dem. De måste tänka att jag är en olycka.

Faktum är att d...