Kapitel 5: Vem är hon?
Kapitel 5: Vem är hon?
Riccardo
I flera år nu har vi försökt hitta den perfekta slaven för oss, jag var trött och uttråkad av allt sökande. Man skulle kunna tro att äga en fängelsehåla skulle hjälpa saken, men ingen fångade vår uppmärksamhet, åtminstone inte allas. Det hände att antingen Marshall eller jag hittade någon vi ville ge en chans, men den personen höll sällan vårt intresse mer än ett par knull.
Jag gnuggade nacken i frustration, tittade ner på folkhavet utan att egentligen registrera något eller någon.
"Kommer du på bröllopet i helgen?" frågade Marshall och drog mig ur mina tankar.
"Vad?" Jag vände mig mot honom och ignorerade människorna där nere.
Jag borde nog gå ner och se till att öppet hus gick smidigt, men det är därför jag hade folk som jobbade för mig, så att jag inte behövde. Marshall var den mest charmiga av oss tre, med sitt smutsbruna hår, varma hasselnötsögon och lätta leende, han var en succé bland kvinnor. Folk drogs alltid till honom, de kunde inte hjälpa det. Han hade en charmig närvaro och såg alltid avslappnad ut, men jag visste att det bara var en fasad. Visst, han var mer bekymmerslös än Kingston och jag, men han kunde ändra sitt beteende på ett ögonblick. Inte många såg den sidan av honom.
"Min fars bröllop, kommer du? Snälla, lämna mig inte att lida ensam, Adanna kommer vara där." Han ryste vid nämnandet av Adanna. Han försökte sitt bästa för att undvika henne, men det var inte så lätt när hon jobbade på klubben och var hans systers bästa vän.
"Vad är det, hans femte bröllop?" Kingstons hesa röst var låg, jag kunde nästan inte höra honom.
Kingston gillar inte att prata, men när han gör det är det alltid en viskning. Han är som ett berg av en man, med tatueringar på nästan varje yta av sin hud utom ansiktet, hans röst kom ständigt som en överraskning för de som hade turen att höra honom tala. Hans röst matchade inte hans utseende, hans lugn var som lugnet före stormen, man kunde bara känna att det fanns något våldsamt under ytan.
"Sjätte bröllopet." rättade Marshall.
"Och han gifter sig med en tjugoårig tjej den här gången." lade han till, och såg äcklad ut som om tanken äcklade honom. Hans far är sextiofem år gammal.
"Fan, den grisen kommer runt. Det lönar sig att ha pengar." skämtade jag.
Marshall var inte nära sin miljardär till far, den enda familjemedlem han var nära var hans syster och ingen av hans familjemedlemmar visste om hans djävulska sexuella sida och han ville hålla det så.
"Ja, berätta för mig om det…." Han avbröt sig själv, stirrade ner på människorna nedanför och hela hans kropp frös när hans andedräkt lämnade hans lungor i ett hastigt andetag.
"Vad är…" Jag följde hans blick, landade på en kvinna jag aldrig sett förut.
Hennes korpsvarta långa hår och en hud så vit att den såg ut som porslin. Hon såg ut som en docka, vacker och ömtålig. Jag kunde inte se henne väl från vår position men det jag såg, gillade jag mycket. Kvinnan reste sig långsamt från sin stol vid baren och avslöjade en syndigt läcker kropp, en timglasfigur som var menad att reta varje man som korsade hennes väg och lämna dem flämtande när hon gick förbi. Hon dolde inget med en tajt korsett och jäklar, hon hade till och med på sig en strumpebandshållare, vilket fick mig att vilja se hur den såg ut på henne naken med inget annat än det bältet och hennes klackar. Ja, klackarna skulle definitivt stanna på också.
"Vem fan är det där?" frågade Marshall medan han fortsatte stirra, följde varje rörelse hon gjorde. När jag tittade åt andra hållet bekräftade jag att även Kingston tittade på henne, hans händer knutna till nävar.
"Jag har ingen aning, kanske någon som vill gå med?" gissade jag, hoppades att det var fallet.
Men när vi fortsatte titta, minskade mitt hopp långsamt, kvinnan sa något till Jolene innan hon rusade ut, hennes steg var skyndsamma som om hon hade eld i baken. Innan mina vänner hann säga något annat var jag på väg, gick målmedvetet nerför trappan och mot baren. Jag behövde inte vända mig om för att veta att båda följde efter mig.
"Hej, Mäster Riccardo, Kingston och Marshall." hälsade Jolene oss, hon var en vacker äldre kvinna men inte vår typ och jag kunde se hennes dragningskraft. Hennes smink var felfritt, dolde ålderns rynkor.
"Jolene, vem var kvinnan du just pratade med?" Jag gick rakt på sak, jag gillar inte att gå som katten kring het gröt, det tar för mycket tid. Hennes ögonbryn sköt upp, överraskning skriven i hennes ansikte.
"Angelia?" frågade hon för att klargöra.
"Hur skulle jag veta? Var det kvinnan du just pratade med? Den som rusade ut härifrån så snabbt att man skulle tro att hon såg djävulen." Min röst var onödigt hård men jag behövde veta. Jag visste inte varför men jag bara kände att jag måste veta vem hon var.
"Ja, det var Angelia." svarade hon.
"Angelia vad?" frågade Marshall, tydligt missnöjd med att bli utanför denna konversation.
"Jag..." hon blinkade, förbluffad över vår envishet.
"Jag vet inte, hon sa inte sitt efternamn."
"Fan," Marshall ekade min tanke, hur i helvete skulle vi nu få reda på vem hon var?
"Gästlistan!" utropade han, hans ögon lyste upp när han hittade svaret på min tysta fråga.
Alla som besökte Pleasure Palace var tvungna att skriva ner sitt namn och kontaktinformation, det var mest för säkerhetsskäl och ifall vi behövde spåra dem om de bröt mot våra regler genom att ta foton och videor i synnerhet.
Marshall korsade snabbt rummet mot dörren med Kingston och mig inte långt efter. Det verkade som om jag inte var den enda som behövde veta denna kvinnas namn. Vi gick snabbt genom korridoren, fotona på väggen passerade i en suddig rörelse.
"Adanna, ge oss gästlistan!" beordrade Marshall så snart vi nådde receptionen.
Även om det var jag som ägde klubben, tog mina vänner sig friheten att känna sig som hemma. Samma sätt som jag gjorde när jag besökte Kingstons nattklubb. Adanna hoppade till vid befallningen, lydde utan en sekunds tvekan. Så snart hon tog fram gästlistan, tittade hon på honom så intensivt att det gjorde mig obekväm. Hon hade ett osunt stort intresse för Marshall och något för Kingston och mig också.
Jag lät honom söka igenom boken, litade på att han visste var han skulle leta. Istället fokuserade jag mina ögon på Adanna när hon inte tittade, ingen av oss gillade att ha henne arbetande här men det var som en tjänst till Marshalls syster. Det gav mig rysningar, att se hur fast hon stirrade på Marshall som om hon åt upp honom med ögonen.
Hon skannade varje del av honom flera gånger och hon stannade bara vid specifika kroppsdelar hon gillade mest. Hans lår, armar, händer och bröst, hon kunde inte se mycket av honom med kostymen på men det var klart att han var muskulös. Vi alla var det, även om Kingston slog oss båda.