Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 125 Människor som kommer och går i min församling

Sarahs perspektiv

Jag vaknade och kände mig som om jag just krälat ur en lång, mörk dröm. Det fanns inget i den—inget ljus, ingen riktning, bara ändlöst svart.

Men i den tomheten svär jag att jag hörde någon ropa, "Sarah, lämna mig inte. Stanna hos mig. Sarah!"

Jag ville ropa tillbaka, "Jag är hä...