I trubbel
Victorias perspektiv
Jag kastade en blick runt klubben och såg olika typer av scener, och undrade hur folk kunde praktisera detta utan att känna någon skam alls.
Missförstå mig inte, jag var inte emot BDSM, men att göra det i ett offentligt rum var ett stort nej för mig.
Inte för att jag har någon erfarenhet av sex.
En knackning på bordet drog mig tillbaka från mina tankar, "Det verkar som om du är ny här." frågade han med en grov, hes röst, och jag behövde inte bli tillsagd att denna man i mask var en DOM.
"Ja, herrn, vad får det lov att vara?" frågade jag medan jag stirrade på hans ögon för att se om jag åtminstone kunde få en skymt av honom, men det kunde jag inte, på grund av den svarta masken han hade på sig.
"Jag skulle ha sagt min vanliga, men du är ny här, så bara ge mig en cocktail." hans röst var kall och full av befallning.
Jag gick snabbt för att hämta hans drink och kom tillbaka med den,
"Här är den, herrn," sa jag till honom medan jag placerade drinken på bordet. Jag märkte hans ögon på mig och tittade nervöst bort.
Jag hörde honom skratta till och ta en klunk av sin drink.
"Vad heter du?" frågade han utan att titta på mig. Jag låtsades att jag inte hörde honom och fortsatte att rengöra glaset.
"Vicky." mitt namn lät som en melodi på hans läppar.
"Hur visste du mitt namn?" frågade jag, förvirrad. Han fnissade mjukt och pekade på mitt bröst.
Jag tittade ner och märkte att jag hade på mig ett namnbrickan, och jag hade helt glömt bort det.
"Men Victoria är vad som står där." sa jag irriterat. "Jag föredrar att kalla dig Vicky." sa han med ett flin.
"Bara mina vänner får kalla mig det." sa jag medan jag gick iväg för att servera en beställning. Jag kom tillbaka efter några minuter och såg att han fortfarande satt där.
Han gav mig ett djävulskt leende innan han tog en klunk av sin drink.
"Har du ingen undergiven?" frågade jag. Jag började bli irriterad av hans närvaro och ville bli av med honom på ett artigt sätt.
"Nej, varför frågar du? Vill du vara en?" frågade han med ett grin på ansiktet.
"Absolut inte." fnös jag. Han höjde ögonbrynen åt mig men sa inget. En annan beställning kom in, och jag lämnade honom. När jag kom tillbaka var han fortfarande där, vilket fick mig att mumla och ignorera honom. "Så du gillar inte BDSM?" frågade han. Jag hörde honom, men ignorerade honom.
"Svara mig när jag talar." sa han med en grov, dominerande röst som skrämde mig. Jag stirrade på honom ett ögonblick innan jag svarade. "Jag har inget svar på det." svarade jag utan att möta hans blick. "Så du har inte provat det." frågade han, "Nej."
"Vill du?" viskade han förföriskt. Jag tittade på honom och insåg vad han menade. Jag kände mig arg men bestämde mig för att lugna mig. Detta var min första dag på jobbet och jag ville undvika att få en dålig recension. Jag tog ett djupt andetag innan jag talade.
"Jag är en arbetare här, inte en undergiven." sa jag de orden lugnt, men jag visste att han skulle märka ilskan i min röst.
"Du är ny här. Det är därför du säger så, men med tiden kommer du vara den som ber DOMS att få ha dig," sa han med en självsäkerhet som om han var helt säker på det.
"Och vad får dig att tro det?" frågade jag argt. Jag började bli irriterad.
"För ni alla är likadana," sa han medan han stirrade på en servitör som gick förbi. Jag visste vad han menade. Några av arbetarna här leker med Doms, vilket inte var emot reglerna.
"Tja, jag är annorlunda," sa jag och fortsatte rengöra glaset.
Han fnissade mjukt och sniffade som om han försökte känna av något i luften. Jag såg honom blunda för ett ögonblick och kunde inte låta bli att undra vad han höll på med.
"Du doftar gott," sa han med ögonen stängda.
Jag sneglade på honom och undrade vad han menade. Han öppnade ögonen och jag svär att färgen på hans ögon förändrades. Jag mötte hans blick och frös till. Jag var fortfarande förtrollad av hans blick när en av barens arbetare kom in.
"Vicky, det är dags för din rast. Jag tar över härifrån."
Jag blinkade och vände bort blicken från honom.
"Hur många minuter har jag?" frågade jag, "Tjugo," sa hon och blinkade åt mig. "Vad menar du?" frågade jag förvirrat, "Det verkar som om Dom Mike är intresserad av dig, men se till att du är snabb," sa hon med ett stort leende på läpparna. "Han kan drömma," fnös jag och lämnade baren.
Eftersom jag hade en tjugominuters rast bestämde jag mig för att gå ut och ta en kopp kaffe och lite snacks. Jag lämnade klubben och gick mot närmaste kafé.
På vägen till kaféet kände jag att någon följde efter mig, men jag ignorerade det och fortsatte gå.
Jag var nästan framme vid kaféet när jag kände starka grepp hålla mig tillbaka. Jag vände mig om och stod ansikte mot ansikte med en bekant maskerad man.
"Hej lilla vän," hans röst var full av auktoritet och dominans, "Vad vill du?" frågade jag rädd. Det var något med honom som inte verkade rätt.
"Dig," viskade han förföriskt. "Håll dig borta från mig," skrek jag och började slå honom på bröstet, men han stönade och blundade utan att säga ett ord. Jag blev rädd och tänkte på allt Sonia hade sagt om varulvar och hur de var verkliga och levde bland oss.
Han kanske var en av dem, och han kanske ville döda mig och äta mitt kött. Vid tanken på det blev jag livrädd och började skaka av skräck,
"Snälla låt mig gå," bad jag, nästan i tårar. Han skrattade högt och höll mig hårt intill sig. "Jag släpper dig inte förrän du är min," sa han och närmade sig min hals och var på väg att göra något när jag hörde ett högt stön bakom oss. Han stannade upp och vände sig om.
"Om du inte släpper henne, svär jag vid mångudinnan att jag kommer mata gamarna med ditt huvud," de orden var fulla av auktoritet, ilska, hat och besittning.