




Kapitel 13 Vill du dö?
Patrick var fortfarande omedveten om vad familjen Linister planerade när han fick ett samtal från Vera. Han kände inte igen numret men svarade, och hörde ett glatt "Farbror Patrick." Hans tinningar började bulta. "Vera!"
"Farbror Patrick, din pappa vill att du kommer hem. Han sa att det är något han vill prata med dig om."
Eftersom hon redan hade visat sina klor skulle det vara hyckleri att låtsas att de inte fanns där. Dessutom ogillade Patrick verkligen henne. När man har att göra med någon man ogillar, bör man vara giftig. Så, Vera kom på ett smeknamn för Patrick "Farbror Patrick."
Att döma av Patricks ton verkade han ogilla smeknamnet. Patrick kramade sin telefon och undertryckte sin ilska. "Vera, kalla mig inte det."
Vera uttryckte sedan sin glädje genom sin röst. Hon sa, "Farbror Patrick, Farbror Patrick, Farbror Patrick. Jag sa det tre gånger, vad ska du göra åt det? Vågar du komma hem?"
Patrick svalde och kisade med ögonen. Han tänkte, 'Den här kvinnan är verkligen listig. Hon vill provocera mig och få mig att gå hem. Jag tänker inte gå hem.'
Patrick gjorde sitt bästa för att hålla sig lugn och lade på luren.
Kort därefter ringde Vera igen. "Farbror Patrick, är du arg? Varför är du arg? Du sa att mina ben är korta, men jag är inte arg. Jag kallade dig 'Farbror Patrick,' hur kan du vara arg? Som man, var inte småaktig. Jag kallade dig 'Farbror Patrick,' du förlorade inget. Föreslår du att jag ska kalla dig 'brorson'? Då borde du kalla mig 'Tant Vera,' och jag kommer inte bli arg. Okej, du kan kalla mig 'Tant... Patrick? Patrick...'"
Telefonen kopplades bort igen.
Vera tittade på skärmen på sin telefon och sa föraktfullt, "Är detta affärsmagnaten? Hur kan han vara så småaktig? Är det fel av mig att kalla honom 'Farbror Patrick'? Vet han inte sin ålder? Jag kommer fortsätta kalla dig."
Vera ringde Patricks nummer igen, men den här gången avböjde han samtalet.
Vera försökte ringa igen, men den här gången kunde hon inte komma fram.
Vera utbrast, "Förbannat! Han blockerade mig."
Hon återvände till Olterans herrgård och plockade upp fasttelefonen för att ringa Patricks nummer.
Vid det tillfället hade Patrick precis anlänt till konferensrummet.
När han såg att det var ett samtal från hans hem, svarade han och hörde den bekanta men irriterande rösten. "Det är Tant Vera. Din pappa vill att du kommer hem. Om du inte kommer tillbaka..."
Efter en stund fick Patrick ytterligare ett telefonsamtal.
"Vera, vill du dö?"
"Patrick, hur kan du prata med Vera så där?" skrek Shawn. Han gick nerför trappan och såg Vera ensam i vardagsrummet göra ett telefonsamtal.
Vid förfrågan fick Shawn veta att Vera ringde Patrick för honom. Hon sa, "Pappa, jag hörde att du ville prata med Patrick, men han har redan gått, så jag ville att han skulle komma tillbaka."
Shawn tyckte att Vera var mycket förnuftig.
När han såg Veras uppriktiga uttryck och oskyldiga ögon, gillade Shawn henne ännu mer. Dessutom gjorde Vera detta för honom, och han ville verkligen prata med Patrick.
Så, Shawn ringde proaktivt Patrick, bara för att mötas av Patricks rasande vrål så fort samtalet kopplades.
Shawn kunde inte hålla tillbaka sin ilska. "Patrick, kom tillbaka och be Vera om ursäkt nu."
Vera blev skrämd av Shawns röst. Hon var nyfiken på vad Patrick hade sagt som gjorde Shawn så arg.