Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 10 Seger i strid

Vincent sa argt, "Cindy, om jag hör sådant prat igen, vet du vad konsekvenserna blir!"

När Vincent stormade ut ur rummet kunde Cindy inte sluta gråta! Hon tänkte, 'Det är allt Veras fel. Om det inte vore för henne skulle Vincent inte vara arg på mig! På grund av henne behandlar Vincent mig så illa. Nåväl, jag kommer inte att vara snäll mot henne.'

Under tiden väntade den oskyldiga Vera på att Patrick skulle komma tillbaka ner i matsalen. Vera väntade länge, men istället för Patrick blev hon förvånad att se Emma.

Emmas ankomst förbryllade Vera när hon tittade på Shawn och undrade, 'Vem är detta?'

Shawns uttryck var lite bistert, men på grund av relationen mellan familjerna Tooker och Olteran kunde han inte ignorera Emma. Han kunde bara säga, "Emma, varför är du här? Var så god och sitt ner."

Emma gick in i huset och den första personen hon såg var Vera, som satt bredvid Shawn. Bland alla i Olteran Manor var Vera den enda personen Emma inte kände igen, så hon gissade genast att Vera var Patricks fru.

Hon tvingade fram ett leende och satte sig ner i soffan. "Jag kom för att träffa Cindy."

"Så du kom för att träffa Cindy. Jag ska be Vera hämta henne åt dig."

Shawns sätt att hantera saker var mycket smidigt. Emma hade varit på Olteran Manor dussintals gånger tidigare. Även om relationen mellan deras familjer var god hade han aldrig tillåtit Emma att gå uppför trappan. Hon kunde bara stanna på första våningen.

I Shawns sinne var det bara medlemmar av Olteran-familjen som fick vara på andra våningen. Så varje gång han talade uttryckte han subtilt sin ståndpunkt.

När Shawn bad Vera att kalla på Cindy, berättade han för Emma att Vera var en medlem av Olteran-familjen.

Vera anade vagt vad Shawn menade och reste sig klokt upp, följde Shawns tankegång. "Okej, jag går upp och hämtar Cindy då."

Hennes lydnad gjorde Shawn bekväm. Han nickade nöjt och sa, "Gå på, duktig flicka."

Shawn visste att Vera förstod vad han menade.

När Vera hittade Cindy märkte hon en antydan till rodnad i hennes ögon. Men Vera avslöjade henne inte. "Cindy, fröken Tooker letar efter dig där nere."

När hon hörde att Emma hade kommit blev Cindy upphetsad. Det fanns en antydan till förbittring i hennes ögon när hon tittade på Vera.

Sedan låtsades hon säga nonchalant, "Emma måste vara här för att träffa Patrick. Trots allt är hon Patricks... aldrig mind. Patrick är redan gift. Låt oss bara släppa hans tidigare erfarenheter."

När hon hörde hennes ord förstod Vera genast.

Hon tänkte, 'Så, Emma är Patricks älskarinna. Shawn hade medvetet låtit mig gå upp för att kalla på Cindy bara för att berätta för Emma att jag är Patricks fru.'

Vera log lugnt. Sedan mindes hon Cindys förödmjukelse vid frukostbordet tidigare på morgonen och bestämde sig för att ge igen. Så Vera log och sa till Cindy, "Alla har sina egna djupa erfarenheter. Tyvärr är de alla på grund av brist på öde."

Segern gick till Vera i första ronden.

Cindys uttryck försämrades när hon blängde på Vera. När hon kom nerför trappan frågade Cindy medvetet Emma, "Emma, är du här för att träffa Patrick? Han var inte hemma i natt."

Cindy visste att denna fråga skulle uppröra Shawn. Men för att förödmjuka Vera ställde hon ändå frågan.

Emma förstod Cindys avsikt. Hon reste sig upp och sa, "Jag vet att Patrick inte var hemma. Vi var på Cherry Villa i natt."

Så snart hon hade sagt det föll hela rummet i tystnad.

Emma var med brudgummen, Patrick, i natt, medan bruden, Vera, sov ensam och blev föremål för förlöjligande.

Alla närvarande visste att Emma provocerade Vera. Emma tänkte, 'Även om hon gifte sig med Patrick, vadå? På hans bröllopsnatt var det jag som var med honom.'

Vera visade inga känslor, men Shawns uttryck blev extremt dåligt. Cindy flinade och sa, "Eftersom ni var tillsammans i natt, varför kom ni inte tillbaka tillsammans idag?"

Hon satte sig i soffan och höll varmt Emmas hand, frågande.

Shawn visste inte vad som hade hänt i natt. Men Emmas ord gjorde alla närvarande medvetna om att det var hon som tillbringade natten med brudgummen, Patrick.

Previous ChapterNext Chapter