♥ Kapitel 7 ♥
Magnus Darkmore.
Och det handlar inte bara om en önskan om makt, det är en djupare njutning, en sadistisk njutning som kommer från insikten att se hur någon böjer sig för mig och hur deras motstånd gradvis bryts ner. Att se desperationen i deras ögon—rädslan och underkastelsen—är vad som verkligen tillfredsställer mig.
''Vad säger du, Damien?'' frågar jag med en nyfiken blick. ''Vad är din njutning i allt detta?
Damien ler, hans blick full av busighet.
''Jag, å andra sidan, njuter av den medicinska sidan av spelet. Att förstå människors psykologi och hur de reagerar på olika stimuli och påtryckningar. Det är fascinerande att se hur sinnet kan manipuleras och hur små förändringar i din omgivning kan orsaka stora förändringar i ditt beteende. Och naturligtvis finns det något djupt tillfredsställande i att ha en person helt under din kontroll utan att de ens inser det.
Kael skrattar igen och skakar på huvudet.
''Jag har två galna, perversa bröder.'' säger han med ett roat leende.
Vi tittar på honom, nyfikna.
''Vad säger du då, kära bror?'' frågar jag nyfiket. ''Vad är din roll i denna röra?
Kael lutar sig framåt, hans ögon lyser med en blandning av busighet och förtjusning.
''Åh, jag är moderatorn. Den som håller balansen mellan kaos och ordning.'' säger han skrattande. ''Och också den som ser till att ni två inte blir fullständiga psykopater.
''Är det en komplimang eller en förolämpning?'' frågar Damien, med ett höjt ögonbryn.
''Lite av båda, skulle jag säga.'' svarar Kael med ett nöjt leende. ''Men allvarligt talat, ni vet att även om jag kanske verkar mest rationell av oss, så har jag också mina preferenser.
''Och vad exakt är dina preferenser?'' frågar jag, nyfiken.
Kael ler svagt, som om han överväger sina ord.
''Jag gillar att hålla saker intressanta. Missförstå mig inte, jag njuter av ett bra manipulationsspel lika mycket som nästa person. Men för mig ligger nöjet i att se reaktionerna och se hur långt jag kan driva saker utan att tappa kontrollen. Det är som ett schackspel, men med mer påtagliga konsekvenser.
''Så du säger att du är klassens strateg?'' frågar Damien och lutar sig framåt.
''Exakt.'' bekräftar Kael med en nick. ''Jag planerar och genomför med precision. Och naturligtvis har jag kul under processen.
''Det verkar som om vi alla har våra roller väl definierade.'' säger jag eftertänksamt. ''Jag tar hand om den mest direkta och ibland grymma delen. Damien, du upprätthåller den psykologiska kontrollen. Och Kael, du planerar och genomför.
''Och tillsammans utgör vi ett formidabelt team.'' säger Kael, med en glimt av tillfredsställelse i ögonen.
Kael lutar sig tillbaka i stolen, korsar armarna och ser på oss med en beräknande glimt i ögonen.
''Så, vi har bestämt oss för att vi vill ha henne, eller hur?'' frågar han, nästan utmanande.
''Absolut.'' svarar jag, och håller blicken stadig. ''Hon har berört oss på ett sätt vi inte förväntade oss. Det spelar ingen roll om hon är gift. Det som spelar roll är hur vi känner för henne.''
''Jag håller med.'' säger Damien med ett svagt leende. ''Och eftersom hon har dragit till sig vår uppmärksamhet, har hon blivit vår besatthet. Så enkelt är det.''
Kael lutar sig framåt med en intensiv blick.
''Exakt. Det spelar ingen roll vilken status hon har. Om hon har fångat vår uppmärksamhet, blir hon ett begär, och vi kommer inte att sluta förrän vi har henne. Så fungerar det här.''
''Men vad sägs om att hon är gift?'' frågar jag, med tvivel i luften. ''Skulle inte det komplicera saker?''
''Det skulle det om vi var oroliga för konsekvenserna.'' säger Kael med en avvisande ton. ''Men det är vi inte. Om hon väcker vårt intresse, är hon vår. Inget annat spelar någon roll.''
Damien skrattar lågt och skakar på huvudet.
''Exakt. Om hon har blivit vår besatthet, är det bara en tidsfråga innan allt faller på plats. Vi ser henne som en utmaning. Om hon är attraherad av oss och ger efter för vår vilja, då är hon vår.''
''Och om hon inte gör det?'' frågar jag, nyfiken.
''Då intensifierar vi vår approach.'' svarar Kael med ett kallt leende. ''Vi använder alla tillgängliga resurser för att säkerställa att hon lägger märke till oss och vill ha oss. Om någon, eller något, står i vägen, tar vi bort dem.''
''Det finns inget utrymme för svaghet här,'' säger Damien med en bestämd ton. ''Om hon är vad vi vill ha, då ser vi till att hon blir vår, oavsett vad det krävs.''
Jag lutar mig tillbaka, korsar armarna och tar in mina bröders ord. Begäret att äga den nya kandidaten, att förvandla attraktionen till något påtagligt, är starkt. Tanken att hon har blivit en besatthet för oss, att vår attraktion till henne har transcenderat enkel lust och blivit något djupare och mer possessivt, är något vi alla accepterar med kall entusiasm.
''Så vi är alla överens,'' säger jag och ser på dem. ''Hon blir vår, oavsett kostnaden.''
''Exakt.'' säger Kael med ett nöjt leende. ''Hon blir vår. Oavsett vem som står i vägen, om hon har attraherat oss, är vi redo att sluka henne.''
''Så får det bli.'' avslutar jag med en beslutsam blick. ''Besattheten av henne kommer att vägleda oss, och vi kommer att se till att hon blir en del av våra liv, oavsett vad det kostar.''
Vi utbyter fasta blickar, en tyst förståelse passerar mellan oss. Beslutet är fattat. Hon kommer att bli vår. Och inget, och ingen, kommer att stoppa oss från att uppnå det.