Chapter




Chapters
Kapitel 01: När problem gick in
Kapitel 02: Är det ett nej?
Kapitel 3: Vilken jävel!
Kapitel 4: Du startade det här
Kapitel 5: Du kommer att vara den som ber mig
Kapitel 06: En lektion att lära
Kapitel 07: Ett dåligt skämt
Kapitel 08: Exakt vad han vill
Kapitel 09: Är du rädd?
Kapitel 10: Du kände det, eller hur?
Kapitel 11: Det förflutna knackar
Kapitel 12: Från en bastard till en annan
Kapitel 13: Satsa med djävulen
Kapitel 14: Farligt nära
Kapitel 15: Ingen väg ut
Kapitel 16: Leker med elden
Kapitel 17: Älskade du honom?
Kapitel 18: Ger du någonsin upp?
Kapitel 19: Bara ett misstag
Kapitel 20: Fråga bara
Kapitel 21:
Kapitel 22:
Kapitel 23:
Kapitel 24:
Kapitel 25:
Kapitel 26:
Kapitel 27:
Kapitel 28:
Kapitel 29:
Kapitel 30:
Kapitel 31:
Kapitel 32:
Kapitel 33:
Kapitel 34:
Kapitel 35:
Kapitel 36:
Kapitel 37:
Kapitel 38:
Kapitel 39:
Kapitel 40:
Kapitel 41:
Kapitel 42:
Kapitel 43:
Kapitel 44:
Kapitel 45:
Kapitel 46:
Kapitel 47:
Kapitel 48:
Kapitel 49:
Kapitel 50:
Kapitel 51:
Kapitel 52:
Kapitel 53:
Kapitel 54:
Kapitel 55:
Kapitel 56:
Kapitel 57:
Kapitel 58:
Kapitel 59:
Kapitel 60:
Kapitel 61: Inför bödeln
Kapitel 62: Förbjudna provsmakningar
Kapitel 63: Nej, jag är inte ledsen
Kapitel 64: Mer än vått
Kapitel 65: Jag kommer, det gör du inte
Kapitel 66: Var det det?
Kapitel 67: ”Ge inte upp ännu”
Kapitel 68: ”Snälla... Bo”
Kapitel 69: Hon förtjänade någon bättre
Kapitel 70: Du valde rädsla
Kapitel 71: Du förtjänar mer
Kapitel 72: Allt eller inget
Kapitel 73: Ovälkommen passagerare
Kapitel 74: Säg mig att det inte är för sent
Kapitel 75: För mycket för dina föräldrar?
Kapitel 76: Ta av dig trosorna
Kapitel 77: Bättre än någon fantasi
Kapitel 78: Den perfekta jäveln
DEL 2 - Kapitel 79: Lyckligt någonsin?
Kapitel 80: Är det så det slutar?
Kapitel 81: Hemsökt av det förflutna
Kapitel 82: Du vet vad det betyder
Kapitel 83: Om han går...
Kapitel 84: Djupa traumor
Kapitel 85: Hoppets ord
Kapitel 86: Spöken från det förflutna
Kapitel 87: Slutet på illusionen
Kapitel 88: Förrädiskt öde
Kapitel 89: Plågad
Kapitel 90: På kanten
Kapitel 91: Brytpunkt
Kapitel 92: Tillfällig flykt
Kapitel 93: Fekande flammor
Kapitel 94: En ny början eller slutet på något?
Kapitel 95: På gränsen till kontroll
Kapitel 96: Med vänner som dessa...
Kapitel 97: Att falla i fällan
Kapitel 98: Bara en glid
Kapitel 99: På randen av stormen
Kapitel 100: Under stormen
Kapitel 101: Jag skulle aldrig förlåta mig själv...
Kapitel 102: Dags att läka
Kapitel 103: Efter stormen
Kapitel 104: Flamman återupptar
Kapitel 105: Precis som i början
Kapitel 106: Förväntningens ångest
Kapitel 107: Jag är hennes framtid
Kapitel 108: Julöverraskningar
Kapitel 109: Utbyte av gåvor
Kapitel 110: Börjar med efterrätt...
Kapitel 111: ”Tyst natt”
Kapitel 112: Jag kommer att älska att höra dig skrika
Kapitel 113: Julstraff
Kapitel 114: Det gör fortfarande ont
Kapitel 115: Saknade du mig?
Kapitel 116: Släppa det förflutna
Kapitel 117: Intriger vid bordet
Kapitel 118: Tålamod prövat
Kapitel 119: Är det inte det kärlek handlar om?
Kapitel 120: Jag är redo för dig
Kapitel 121: Precis när allt var perfekt...
Kapitel 122: Han är inte över henne
Kapitel 123: Vad är kvar osagt
Kapitel 124: Inget hot mot oss?
125: Inget att erkänna
Kapitel 126: Ärr som tiden inte raderar
Kapitel 127: Det skulle kännas ännu bättre om du gjorde det
Kapitel 128: Planer ner i avloppet
Kapitel 129: Plan B
Kapitel 130: Är du fortfarande osäker?
Kapitel 131: Bara en fråga om tid
Kapitel 132: Jag svär
Kapitel 133: Vår första av många
Kapitel 134: Jag vill ha allt med dig
Kapitel 135: Vill du åka?
Kapitel 136: Ett datum i horisonten
Kapitel 137: Baby på väg!
Kapitel 138: Vi gör det tillsammans
Kapitel 139: Om det är med dig, kan jag göra det här
Kapitel 140: Nästa steg
Kapitel 141: Kom bara tillbaka till mig...
Kapitel 142: Vi ses om några timmar
Kapitel 143: Innan allt blev mörkt
Kapitel 144: En fruktansvärd känsla
Kapitel 145: Vikten av mitt misslyckande
Kapitel 146: Tystnad, whisky och avstånd

Zoom out

Zoom in

Read with Bonus
Read with Bonus

Kapitel 92: Tillfällig flykt
ELLIE
"Ellie?" ropade han och fick mig att öppna ögonen.
Då insåg jag att jag satt på duschgolvet, hopkrupen. Jag undrade hur mycket tid som hade gått.
Sekunder? Minuter? Mitt huvud bultade. Jag försökte hitta styrkan att säga åt honom att gå, men innerst inne var det inte riktigt vad jag ville.
...