Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL FYRTIOÅTTA

Det var min bröllopsdag och det enda som verkligen gladde mig var att se min pappa stå på benen.

Så fort jag kom ner såg jag honom stå i dörröppningen, iklädd en kostym och med ett leende som jag trodde var förlorat för alltid.

"Pappa!" skrek jag av upphetsning.

"Åh Tessa, jag kan inte tacka dig ...