Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL TVÅ HUNDRA FYRTIOÅTTA

Väggarna var den där röda nyansen som fick det att rysa längs ryggraden, precis som första gången jag var här.

Det var nästan samma design, ett bord och en stol i det lilla rummet.

Inget annat.

Sedan gick jag längre in och satte mig ner.

Kamerorna var riktade mot mig när jag tog koppen som stod ...