Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 232 Platsen där jag bodde sedan barndomen

"Wow, Nicholas, så många fiskar!" Madison tittade på det halvfulla handfatet och sa, "Vi kommer inte kunna äta upp allt på en gång. Låt oss steka några till lunch och spara resten till middag."

"Okej, du är kocken, du bestämmer," sa Nicholas med ett leende. "Vad skrattade du åt nyss?"

Madison bet ...