Read with BonusRead with Bonus

KAPITEL 34: KATTEN ÄR UR PÅSEN

Nathan följer min blick. "Åh..." Han ser lite generad ut. "Jag menade inte att snoka. Men June sa att det var okej—hon uppmuntrade det till och med."

Jag pressar ihop läpparna hårt. "Självklart gjorde hon det."

Mina fingrar rycker, och jag kämpar mot impulsen att sträcka mig fram och ta blocket ur...