Chapters

Kapitel 1

Kapitel 2

Kapitel 3

Kapitel 4

Kapitel 5

Kapitel 6

Kapitel 7

Kapitel 8

Kapitel 9

Kapitel 10

Kapitel 11

Kapitel 12

Kapitel 13

Kapitel 14

Kapitel 15

Kapitel 16

Kapitel 17

Kapitel 18

Kapitel 19

Kapitel 20

Kapitel 21

Kapitel 22

Kapitel 23

Kapitel 24

Kapitel 25

Kapitel 26

Kapitel 27

Kapitel 28

Kapitel 29

Kapitel 30

Kapitel 31 Kan vi prata inuti?

Kapitel 32 Hon köpte en kniv, planerar att döda Margaret

Kapitel 33 Raymond är död

Kapitel 34 Mycket lika

Kapitel 35 Följer

Kapitel 36 Idag måste Margaret dö

Kapitel 37 Ögonen kommer att bli hassel

Kapitel 38 Har du någonsin brydd dig om henne

Kapitel 39 Nedräkning av livet

Kapitel 40 Andning blir svår

Kapitel 41 Margaret ville oförklarligt gråta

Kapitel 42 Han vill inte sova med henne

Kapitel 43 Hon hade gjort för många misstag i det här livet

Kapitel 44 Fru Howard är på dåligt humör

Kapitel 45 Ikväll, Han är hennes

Kapitel 46 Gjorde det att bära dem under sex honom mer spännande och mer tillfredsställande?

Kapitel 47 Hon stängde ögonen, Väntar på hans nästa drag.

Kapitel 48 De känsliga läpparna

Kapitel 49 Hon öppnade sitt hjärta för honom

Kapitel 50 Köpa medicin för Raymond

Kapitel 51 Fingrar lindade runt midjan

Kapitel 52 Du är inte välkommen här

Kapitel 53 Hon slog Sarah

Kapitel 54 Är du galen?

Kapitel 55 Det sover fortfarande

Kapitel 56 Vill du fortfarande mobba mig?

Kapitel 57 Provocerad

Kapitel 58 Dessa saker får aldrig vara kända för fru Turner

Kapitel 59 Människor ger inte upp förrän i slutet.

Kapitel 60 Döljer du något för mig?

Kapitel 61 Att riva av titelsidan beslutsamt

Kapitel 62 Begravningen

Kapitel 63 Kan inte gråta längre

Kapitel 64 Raymond är plågad av den här scenen.

Kapitel 65 Detta agg kommer inte att försvinna

Kapitel 66 Att tänka på det förflutna gör mig sjuk

Kapitel 67 Margaret, Är du galen på pengar?

Kapitel 68 Jag dör snart

Kapitel 69 Kan inte fejka ett leende

Kapitel 70 Kan inte vänta längre, eller hur?

Kapitel 71 Har någon i din familj dött?

Kapitel 72 Låt henne rensa huvudet där inne.

Kapitel 73 Titta noga, Vem passar henne bättre, Jag eller honom?

Kapitel 74 Det är bra att förstå din plats

Kapitel 75 Han kysser Margarets läppar kraftfullt

Kapitel 76 Köpa kondomer

Kapitel 77 Det här odjurets skamlösa beteende

Kapitel 78 Hon älskade honom så många år, Men nu hamnade de så här.

Kapitel 79 Inget behov av att använda detta trick

Kapitel 80 Avsked på goda villkor

Kapitel 81 Raymond Strode mot Margaret

Kapitel 82 Detta är ödet

Kapitel 83 Jag hoppas att du är älskad

Kapitel 84 Vem gav dig modet att behandla mig så här?

Kapitel 85 Oavsett hur svårt det är, ge aldrig upp

Kapitel 86 Evig längtan

Kapitel 87 Den outtalade längtan

Kapitel 88 Att behaga män är din vana, Är det inte?

Kapitel 89 Att träffa en bekant

Kapitel 90 Du kan göra vad du vill

Kapitel 91 Ger dig en chans, strippa

Kapitel 92 Vem vet inte hur man pratar hårt

Kapitel 93 Gå till sjukhuset

Kapitel 94 Öka dosen

Kapitel 95 Smärtan fick henne att vilja gråta

Kapitel 96 Gradvis ignorerades hon

Kapitel 97 Ingen märker hennes hålighet

Kapitel 98 Så han hatade henne i denna utsträckning

Kapitel 99 Hoppas att du är säker

Kapitel 100 Domen och meningslös

Kapitel 101 Synderna väger för tungt

Kapitel 102 All ilska i mitt hjärta försvann

Kapitel 103 Hon får inte provoceras

Kapitel 104 Allt är fel

Kapitel 105 Undviker han medvetet henne?

Kapitel 106 Följ dig

Kapitel 107 Är det så du behandlar mig?

Kapitel 108 Fäst ner henne

Kapitel 109 Oskäliga villkor

Kapitel 110 Kommer du tycka synd om henne?

Kapitel 111 Sluta lura, kom hem med mig

Kapitel 112 Att dricka i frustration

Kapitel 113 Raymond vill att Margaret blir gravid

Kapitel 114 Överskatta sig själv

Kapitel 115 Vem kommer du att plåga härnäst?

Kapitel 116 Dina preferenser är verkligen unika

Kapitel 117 Berätta inte för honom om mitt hälsotillstånd

Kapitel 118 Det är bättre att prata om kontraktets anda

Kapitel 119 Allt är på grund av henne

Kapitel 120 Raymond blev avundsjuk

Kapitel 121 Vad ger dig rätten att riva upp mitt foto

Kapitel 122 Bryr Raymond sig om henne?

Kapitel 123 Han fångar fortfarande hennes öga

Kapitel 124 Raymonds önskan

Kapitel 125 Jag är rädd att jag inte kan kontrollera att jag saknar dig

Kapitel 126 Det finns för många saker jag vill säga

Kapitel 127 Det kommer inte att skada mycket

Kapitel 128 Bära ut henne

Kapitel 129 Läka hennes ärr

Kapitel 130 Ackompanjemang är den längsta bekännelsen av kärlek

Kapitel 131 Visa honom undersökningsrapporten

Kapitel 132 Kräkningar av blod framför Raymond

Kapitel 133 Kärlek kan lösa alla svårigheter

Kapitel 134 Raymond, såg du min medicinska rapport?

Kapitel 135 Att ta slut på medicin

Kapitel 136 Hur kom det till detta

Kapitel 137 Du kommer att få dig själv dödad på detta sätt

Kapitel 138 Oavsett vad som händer i framtiden kommer vi aldrig att lämna varandra

Kapitel 139 Svär

Kapitel 140 Att agera framför mig, är det inte äckligt?

Kapitel 141 Letar du efter en kamp?

Kapitel 142 Vad du fruktar kommer att komma

Kapitel 143 Ju mer du kämpar, desto mer intresserad blir jag

Kapitel 144 Blommande känsliga blommor

Kapitel 145 Vad exakt vill du att jag ska tro mig?

Kapitel 146 Kan vi byta till ett annat sjukhus för kontroll?

Kapitel 147 Kan jag säga det nu?

Kapitel 148 Han började plötsligt vara trevlig mot henne

Kapitel 149 Kan jag ta medicinen nu?

Kapitel 150 Måste du verkligen prata med mig så?

Kapitel 151 Skillnaden mellan människor är riktigt stor

Kapitel 152 Kommer önskningar att gå i uppfyllelse?

Kapitel 153 Kommer vi att vara tillsammans för alltid?

Kapitel 154 Döda Margaret

Kapitel 155 Medan hon är sjuk

Kapitel 156 Ta hennes liv

Kapitel 157 Hon borde inte ha hängt på Raymond

Kapitel 158 Kan inte vänta längre

Kapitel 159 Kommer jag att dö?

Kapitel 160 Att göra en överenskommelse med honom

Kapitel 161 Du borde komma och se henne

Kapitel 162 Jag är bara en börda, är jag inte?

Kapitel 163 Jag kan inte förlåta henne

Kapitel 164 Borta flicka

Kapitel 165 Margaret menade det inte

Kapitel 166 Raymond kunde inte tro att Margaret inte kunde se det

Kapitel 167 Margaret flyttade in med någon annan

Kapitel 168 Ingenstans att hitta

Kapitel 169 Är Raymond intresserad av detta barn?

Kapitel 170 Raymond kan inte vänta med att göra ett drag på dig

Kapitel 171 Alla förklaringar verkar maktlösa nu

Kapitel 172 Låt mig dö med min pappa

Kapitel 173 Hur är Sarahs depression hennes fel?

Kapitel 174 Margaret, Du överraskar mig verkligen

Kapitel 175 Oundvikligt öde

Kapitel 176 Margaret såg dem krama väldigt hårt

Kapitel 177 Kyssen som är svår att vägra

Kapitel 178 Vad undviker du för

Kapitel 179 Han har doften av en annan kvinnas parfym på sig

Kapitel 180 Så arg på mig?

Kapitel 181 Papegojan talar

Kapitel 182 Är hon verkligen så rädd för honom?

Kapitel 183 Du insisterar på att ge mig en prenatal kontroll, eller hur?

Kapitel 184 Oundvikligt

Kapitel 185 Jag tror att jag inte älskar någon

Kapitel 186 Vad fick han efter att ha uthärdat till slutet

Kapitel 187 Hon kommer att döda honom

Kapitel 188 Raymond hade länge hoppats att hon skulle försvinna

Kapitel 189 Kommer inte till våren

Kapitel 190 Livet kan bara gå framåt

Kapitel 191 Hon vågade inte lämna

Kapitel 192 Margaret Fainted

Kapitel 193 Raymond frågade läkaren om hon hade cancer

Kapitel 194 Skräddarsydd stor kista, tillräckligt stor för tre personer

Kapitel 195 Gravid igen

Kapitel 196 Margaret var död

Kapitel 197 Det enda sättet för Margaret att vakna

Kapitel 198 Kramar så hårt, det känns som kvävning

Kapitel 199 Vad hände med Margaret som hostar upp blod?

Kapitel 200 Margaret, Du kan fortfarande inte släppa Raymond?

Kapitel 201 Hur kunde hon vara så otacksam

Kapitel 202 Raymond hörde någon råda Margaret att få skilsmässa

Kapitel 203 Personligt val av dagliga nödvändigheter för barnet

Kapitel 204 Behöver jag att du lär mig hur man kommer överens med Margaret?

Kapitel 205 Daniel berättade sanningen för Raymond

Kapitel 206 Är du verkligen sjuk med cancer, eller förfalskar du det?

Kapitel 207 De gamla berättelserna slutar aldrig

Kapitel 208 Vissa ord är bättre att lämna osagda

Kapitel 209 Detta barn kommer att påskynda förlusten av ditt liv

Kapitel 210 Jag är villig att hjälpa dig med matchningen

Kapitel 211 kommer att förvandlas till stjärnor på himlen för att välsigna dig

Kapitel 212 Hennes sammanbrott var i tyst läge

Kapitel 213 Snälla, Raymond

Kapitel 214 Det här är så äckligt

Kapitel 215 Kyssar bort blodet på läpparna

Kapitel 216 Du får reda på det förr eller senare

Kapitel 217 Som om det kort väcktes till livet

Kapitel 218 Jag saknar dig verkligen

Kapitel 219 Han bad henne ta av sig kläderna

Kapitel 220 Hon försökte faktiskt känna empati med honom

Kapitel 221 Följer dig genom upp- och nedgångar

Kapitel 222 Kan du tävla med Gud?

Kapitel 223 Det finns inget du inte kan komma igenom

Kapitel 224 Han vill åka hem

Kapitel 225 Besitta henne helt

Kapitel 226 Jag lämnar när vi är klara

Kapitel 227 Förr eller senare kommer det att betalas ut

Kapitel 228 Hur svår denna resa hade varit

Kapitel 229 Fru Howard, Det är Mr. Howards bil

Kapitel 230 Jag kommer inte att flyttas

Kapitel 231 Flyr i panik

Kapitel 232 Inte ett enda missat samtal

Kapitel 233 Det kommer också att bli mer sorgligt

Kapitel 234 Helt omedveten om tacksamhet

Kapitel 235 Margaret, Jag sa till dig att öppna porten

Kapitel 236 Margaret, Finns det något du vill berätta för mig?

Kapitel 237 Du skulle inte gråta om Daniel behandlade dig så här, skulle du?

Kapitel 238 Kan vi inte kyssa?

Kapitel 239 Att se honom utklädd som hennes favoritstil

Kapitel 240 Han tyckte det var tråkigt

Kapitel 241 Oavsett hur du tvättar kommer det inte att lossna

Kapitel 242 Tror du att jag är lika storsinnig som du?

Kapitel 243 Raymond, du är en sådan idiot!

Kapitel 244 Den kallfruktade personen skulle dö i snön

Kapitel 245 Tio tusen gånger värre än du föreställer dig

Kapitel 246 Muterad till ett monster

Kapitel 247 Raymond vet allt

Kapitel 248 Kommer ett mirakel att hända henne?

Kapitel 250 Vad ger dig rätten att behandla mig på detta sätt

Kapitel 249 Han var som en fläck av luft, helt förtrollad av Margaret

Kapitel 251 Verkligen ovillig

Kapitel 252 Lev väl

Kapitel 253 Blev han bortförd av Raymond?

Kapitel 254 Förlåt mig den här gången

Kapitel 255 Jag blir inte arg så lätt.

Kapitel 256 Bli bättre

Kapitel 257 Jag tål inte att se dig lämna

Kapitel 258 Bara en av dig och Margaret kan överleva

Kapitel 259 Marlon, Är du ur ditt sinne?

Kapitel 260 Nyårsafton

Kapitel 261 Låten har inte slutat

Kapitel 262 Du är galen, och du drar mig med dig!

Kapitel 263 Glöm olyckliga saker

Kapitel 264 Jag tror att du gjorde det med avsikt

Kapitel 265 Raymond var ensam och behövde värme

Kapitel 266 Som månen på väg att falla

Kapitel 267 Skriva med blod

Kapitel 268 Hon vill stanna hos Marlon

Kapitel 269 Idag måste familjen vara tillsammans

Kapitel 270 Ta med Marlons kropp hem

Kapitel 271 Att tro på ödet

Kapitel 272 Varför svarar du fortfarande på hans samtal?

Kapitel 273 Ben krossade till pulver

Kapitel 274 Jag vill inte höra namnet Raymond

Kapitel 275 Vi är ett par, Inget behov av att vara så artig

Kapitel 276 Den ovälkomna personen är du, Raymond

Kapitel 277 Andning blir allt svårare

Kapitel 278 Snälla, gå inte

Kapitel 279 Inga tårar när det är ledsen

Kapitel 280 Hur kunde hon veta om hans existens

Kapitel 281 Som en tagg, genomborrande Raymonds hjärta

Kapitel 282 Inga fler smärtstillande medel

Kapitel 283 När han väl rör Margaret blir han beroende.

Kapitel 284 Handflatan är röd med blod

Kapitel 285 Om inte du, kommer det att finnas någon annan

Kapitel 286 Kan du bära konsekvenserna?

Kapitel 287 Jag gjorde det, vad finns det att förneka?

Kapitel 288 Du har fortfarande en chans

Kapitel 289 Har du moral?

Kapitel 290 Så du gillar den oskyldiga typen

Kapitel 291 Är du inte rädd att jag ska dö med dig?

Kapitel 292 Du mördare, Rör mig inte!

Kapitel 293 Margaret, Gör mig inte arg

Kapitel 294 Det finns ett barn inuti

Kapitel 295 Se, Du kan fortfarande inte bära att låta mig dö

Kapitel 296 Hur man ger upp helt

Kapitel 297 Ett mirakel dök upp

Kapitel 298 Kvinnan Raymond bryr sig mest om är inte jag

Kapitel 299 Det finns ingen väg tillbaka

Kapitel 300 Du kan inte fly

Kapitel 301 Plötsligt inser du är borta

Kapitel 302 Det är bara en hypotes, ta det inte så allvarligt

Kapitel 303 De gick till sängs igen

Kapitel 304 Som otaliga myror som biter

Kapitel 305 Jag har goda nyheter att berätta för dig

Kapitel 306 Varför rodnar du?

Kapitel 307 Kan inte känna smärtan längre

Kapitel 308 Har du fortfarande denna inställning till mig?

Kapitel 309 Återgå till ägaren

Kapitel 310 Marlons vilja

Kapitel 311 Till och med bara en blick

Kapitel 312 Margaret tillhör honom ensam

Kapitel 313 Något hände med Margaret

Kapitel 314 Låt oss förstöra tillsammans

Kapitel 315 Margaret dör

Kapitel 316 Raymond, Det här är sista gången vi kommer att prata så här

Kapitel 317 Dö tillsammans

Kapitel 318 Pappa, mamma, jag är här för att se dig

Kapitel 319 Djup kyss på botten av sjön

Kapitel 320 Raymond fick panik

Kapitel 321 Klockan Margaret gav Raymond Broke

Kapitel 322 Lite tyst, kör snabbt

Kapitel 323 Handen insvept i gasväv gjorde mycket ont från hennes grepp

Kapitel 324 Samrådsresultaten är ute

Kapitel 325 Allt var på grund av honom

Kapitel 326 Jag stod i din väg

Kapitel 327 Att se dig gör mig obekväm

Kapitel 328 Är jag gravid?

Kapitel 329 Ingen väg tillbaka

Kapitel 330 Jag är bara rädd att du kommer att bli förkyld

Kapitel 331 Du behöver bara hjälpa mig att samla liket

Kapitel 332: Jag är inte värd att samla ditt lik, vem är det då?

Kapitel 333 Sarah blir träffad

Kapitel 334: Kan inte ta emot gåvor utan anledning

Kapitel 335: Kommer du att klä av dig själv, eller ska jag hjälpa dig?

Kapitel 336: Det finns alltid några bekymmer som är svåra att släppa

Kapitel 337 Du har planerat mot Margaret länge, eller hur?

Kapitel 338: Jag är inte intresserad av dig

Kapitel 339: Otroligt underbart

Kapitel 340: Personen som älskar dig mest är jag

Kapitel 341 Smärtstillande medel föll från Margarets handflata

Kapitel 342: Margaret, Jag vill inte säga det igen

Kapitel 343: Känner du inte smärta?

Kapitel 344: Gifta mig, Bara för att behålla skuggan av den personen

Kapitel 345 Raymond säger att han bara är änka

Kapitel 346 Om Margaret dör, kommer ni alla att dö också

Kapitel 347: Margaret, Han släpper taget

Kapitel 348: Som ett sårat djur, stirrar på henne i förtvivlan

Kapitel 349: Bara en glimt, och det skakade hans sinne

Kapitel 350: Jag kommer inte ihåg saker från det förflutna

Kapitel 351: Raymond, du gjorde det med avsikt

Kapitel 352: Har du så bråttom att hitta din Daniel?

Kapitel 353: Skojar du med mig?

Kapitel 354 Margaret ser Raymonds bröllopsfoton

Kapitel 355: Att återuppliva dig för att fortsätta tortera, det är det som gör det intressant

Kapitel 356 Margaret, Du är frälst

Kapitel 357: Du spelar för långt

Kapitel 358: Om det gör ont, kom ihåg att säga

Kapitel 359: Var inte så här

Kapitel 360 Att glömma är också en slags lycka

Kapitel 361 Försvinn ur min syn

Kapitel 362: Den här gången är han fast besluten att vinna

Kapitel 363: Vi är de närmaste människorna i världen

Kapitel 364: Titta på mannen, kan se öppet och ärligt

Kapitel 365: Trodde aldrig att du skulle dö på operationsbordet?

Kapitel 366: Jag hoppas att du är säker, glad, frisk och smidig den här gången

Kapitel 367 Daniel slår upp Raymond

Kapitel 368 Lyssna noga, jag kommer bara att undervisa en gång

Kapitel 369: Var du bara orolig för mig?

Kapitel 370: Vad? Rädd att jag inte kan tillfredsställa dig?

Kapitel 371: Sammanslagning till ett

Kapitel 372 Du är inte vid min sida, jag är rädd

Kapitel 373: Lämnad utan farväl

Kapitel 374 Raymond precis lämnade, Margaret kräktes blod

Kapitel 375: Raymond, farväl

Kapitel 376: Margaret, det är upp till dig

Kapitel 377: En god nyhet, en dålig nyhet

Kapitel 378 Förbereda kistan

Kapitel 379 Kan jag gå och träffa honom nu?

Kapitel 380: Lycka skriven i ansiktet

Kapitel 381: Redan bortom att spara

Kapitel 382: Efterdyningarna, du måste hantera

Kapitel 383 Jag vill inte ha pengar, Jag vill inte ha Daniel, Jag vill bara ha dig

Kapitel 384: Raymond, Har du kommit för att hämta mig?

Kapitel 385 Han har ingen rätt att tycka synd om henne

Kapitel 386: Var snäll mot henne, locka henne mer

Kapitel 387 Även om hon aldrig vet denna hemlighet

Kapitel 388 Han är inte viktig i Margarets ögon och hjärta

Kapitel 389 Trösta dig väl i sängen

Kapitel 390: Alla måste leva för att bli hundra

Kapitel 391 Gässen flyger i par

Kapitel 392: Du är den dåliga mannen som överger efter att ha förfört

Kapitel 393: Raymond, du är så kallblodig

Kapitel 394: Har du en annan kvinna utanför?

Kapitel 395: Han önskar bli älskad mer än någon annan

Kapitel 396 Du kan gråta, jag skrattar inte åt dig

Kapitel 397: Om du inte vill ha mig kommer jag verkligen att bli galen

Kapitel 398: Jag, Daniel, kommer att sluta med ingenting för att ersätta dig

Kapitel 399: Jag är din bästa vän

Kapitel 400: Är jag en man, skulle du inte veta?

Kapitel 401: Mellan Sarah och mig, vem skulle du skydda?

Kapitel 402 Gå och klaga till Raymond

Kapitel 403: En oförklarlig oro, gör henne andfådd

Kapitel 404 Du kommer följa med mig

Kapitel 405: Margaret, du kommer till helvetet

Kapitel 406: Raymond, förlåt, jag bröt mitt löfte

Kapitel 407: Trodde aldrig att Margaret verkligen skulle dö

Kapitel 408: Skalan är mycket, mycket stor

Kapitel 409 Du otacksam person, Är det så du behandlar mig?

Kapitel 410: Du är inte människa, du är ett odjur

Kapitel 411: Oavsett hur stormigt kan ingenting blockera vägen hem

Kapitel 412: Kommer du att tycka synd om honom, kommer du att förlåta honom?

Kapitel 413: Margaret, Tänk om jag verkligen dör

Kapitel 414 Att se dig gör mig sjuk

Kapitel 415: Raymonds vedergällning har kommit helt

Kapitel 416 Hon har redan skilt mig

Kapitel 417: Det här är din sista chans

Kapitel 418 Hans kärlek är fängelse, förlust av frihet

Kapitel 419: Den sista nedräkningen av livet

Kapitel 420: Träffas inte igen i nästa liv, Raymond

Kapitel 421 Förbannelsen över Raymond

Kapitel 422 Älska mig för alltid, stanna hos mig för alltid

Kapitel 423 Under den svaga glöden föll snön försiktigt

Kapitel 424 Blodfärgning av den vita snön nedanför

Kapitel 425 Ingen avsikt att öppna ögonen från början till slut

Kapitel 426 Tror du på ödet

Kapitel 427 Margaret var på bårhuset

Kapitel 428 Bara några steg, som om han uttömmer all sin energi

Kapitel 429 Hur kunde han kasta bort medicinen Margaret köpte

Kapitel 430 Margaret, Du är den enda kvinnan jag någonsin har rört

Zoom out

Zoom in

Read with Bonus

Kapitel 2

Margaret stirrade intensivt på fotot, hennes skarpa och lugna blick verkade kunna borra ett hål genom det.

Hon var så ovetande att hon inte kunde se människors sanna natur alls.

Raymond var hennes man, och Sarah var hennes så kallade bästa vän, som en gång lovade att alltid stötta henne men som slutade med att förråda henne.

Margaret tänkte, 'Hon hade fräckheten att förstöra mitt äktenskap och sedan skryta om det framför mig. Hon har verkligen mage.'

Margaret var stolt; även om familjen Hughes nu hade fallit i Raymonds händer, var hon fortfarande familjen Hughes enda dotter.

Sarah var bara en liten efterhängsen som brukade fjäska för henne.

Margaret bröt all kontakt med Sarah.

Hon visste att det inte bara var Sarahs fel. Raymond var ingen helgon heller.

I väntan på Raymond hoppade hon över middagen och tog bara några smärtstillande som läkaren gett henne.

Klockan på väggen slog elva.

Margaret ringde Raymond igen, med ett nytt nummer, men han svarade inte.

Precis vid midnatt hörde hon dörrkoden knappas in, och dörren svängde upp.

Margaret låg hopkurad i soffan, med en kopp vatten i handen, utan att ens titta upp.

Sedan kastades tre dokument rakt mot hennes ansikte.

Ett av dem rispade hörnet av hennes öga, skar hennes hud.

De landade vid hennes fötter, men hon kände ingen smärta. Hon kände bara att hon ruttnade inifrån och ut.

Raymonds röst var stadig, hans ord tydliga, men drypande av avsky. "Sluta spela! Skriv under!"

Hon böjde sig ner och plockade upp pappren från golvet.

Hon tittade upp på honom.

Efter ett år utan att se honom hade han inte förändrats ett dugg; om något, såg han ännu mer stilig och framstående ut.

Ett år av tyst behandling hade inte gjort något med honom.

Han bar en svart kappa.

Samma svarta kappa som hon hade gett honom i födelsedagspresent; han hade inte slängt den trots allt.

Han sa otåligt, "Är du sjuk? Jag har bara fem minuter, skynda dig och skriv under!"

Han rynkade pannan, uppmanade henne, och drog fram en penna från sin kostymficka, placerade den framför henne.

Även för en skilsmässa var han så bråttom, gav henne bara fem minuter.

Margaret tittade på honom. "Raymond, säg mig varför du förrådde mig och familjen Hughes."

"Din pappa är döende, och du fortsätter spela högdragen?" Raymond hånade, krökte sina läppar i förakt.

"Utan mig och familjen Hughes skulle du inte vara den du är idag." Hon insåg att han var ett pussel, full av motsägelser.

Om han inte brydde sig om henne, varför bar han fortfarande den svarta kappan hon köpt åt honom?

Om han brydde sig, varför hade han varit så kall mot henne i ett år, pressat henne för en skilsmässa, talat så hårt till henne?

Hon kunde inte förstå det.

Han verkade arg, gick fram till henne, och grep tag i hennes hals. "Vem gav dig modet att prata med mig så?"

Hon såg det brinnande hatet i hans ögon, som om han ville slita henne i stycken.

Hennes kinder blev bleka, det gjorde så ont, men hon tvingade tillbaka tårarna och hånade, "Du otacksamma föräldralösa."

"Ingen föds som föräldralös!" Hans ådror bultade.

Det fanns för mycket information i den meningen. Margaret glömde till och med att hon kämpade för att andas. "Hur dog din familj då?"

Raymonds ansikte blev kallt, ådrorna på baksidan av hans hand bultade. "Håll käften!"

Hon hostade kontinuerligt, kämpade, men kunde inte bryta sig fri från hans grepp.

Människor gillar alltid att kämpa mot ödet, bara för att inse att det var meningslöst och förstå att man inte kunde kämpa mot ödet.

Hon stängde sina ögon i förtvivlan, gav upp kampen, tårar strömmade från hennes ögon, föll på hans hand, som bar en dyr klocka.

Han plötsligt knuffade henne, fick henne att falla ner i soffan.

Skilsmässopappren kastades mot hennes ansikte igen. "Skriv under; jag vill inte säga det igen!"

"Raymond, om du en dag upptäcker att du förlorat mig för alltid, att jag är död, skulle du gråta?" Hon tittade upp, frågade honom väldigt seriöst; det här svaret var superviktigt för henne.

Margaret pausade, stirrade på hans drag utan att blinka. "Skulle du dyka upp på min begravning?"

Previous Chapter

Next Chapter

Previous ChapterNext Chapter