Den andra delen av mig

Cassandra Wolfe; en ensam varg.
Bokstavligen.
Hennes enda vän var... ja, hennes inre jag; närmare bestämt hennes inre varg Evangeline, som älskade att underhålla Cassie med grekiska myter och sagor om varulvsflockar långt, långt borta. Eftersom hon bodde i en storstad där ingen någonsin nämnde att förvandlas till en varg, trodde Cassie inte på Evas historier. Dessutom, eftersom hon aldrig hade stött på någon annan som henne, valde hon att isolera sig från resten av världen, för att de inte skulle upptäcka sanningen om hennes genetiska avvikelse och hon skulle hamna på en psykiatrisk avdelning – eller ännu värre, ett laboratorium i Area 51.
Så träffar hon Braden Hunter, Alfa för Bloodstone-flocken, av en slump på en olycksbådande, mörk och stormig natt. Deras blickar möts... och efter ett ögonblick av chock visste de vad de var menade att veta.
De var bundna.
Braden visste att han tittade på den som Mångudinnan hade utvalt åt honom; den som skulle lyfta honom på alla möjliga sätt bara genom att existera i hans liv.
Cassie, å andra sidan, stod med vidöppna ögon och var förbluffad, och flämtade fram de första orden som dök upp i hennes huvud.
"Åh, fan."