Kapitel 8
Sent på natten kastade Caroline manuset åt sidan och gnuggade sina trötta ögon. Hon tog sin plånbok från nattduksbordet, öppnade den och fiskade fram en glänsande knapp från en dold ficka.
För fem år sedan hade den vilda natten inte bara gett henne två barn, utan också lämnat henne med denna knapp. Den var svart, ömtålig och hade ett litet ingraverat "N".
Caroline lekte med knappen medan tankarna vandrade. Hon kunde inte förstå varför hon behöll den. Den natten för fem år sedan var en total mardröm.
Caroline hade aldrig tänkt på att leta upp den där killen. När barnen frågade sa hon bara att deras pappa var försvunnen.
Efter en stund återvände Caroline till verkligheten och lade tillbaka knappen i plånboken.
Provspelningen var imorgon, och Roxanne skulle också vara där. Caroline var säker på att Roxanne visste vem det var den där natten.
Nästa dag var provspelningen för "Thunder 2" på Celestial Waters Hotel. Roxanne, uppklädd till tänderna, dök upp med sin agent och assistent i släptåg.
Journalister svärmade runt och skapade ett tumult.
"Roxanne, du blev en stjärna över en natt med 'Thunder.' Hur känns det att spela in 'Thunder 2' fem år senare?"
"Roxanne, efter 'Thunder' hade folk blandade känslor om din skådespelarinsats. Tror du att du kan lyckas i 'Thunder 2' den här gången?"
Roxanne hade inte sovit en blund på grund av gårdagens drama. När hon hörde journalisternas frågor, som var artiga men tydligt syftade på kritik, brast det för henne. "Håll käften! Om ni tror ni kan göra det bättre, varsågod och spela!"
Bianca, som blev överraskad, signalerade snabbt till hotellets säkerhet att få in Roxanne. "Jag har sagt det tusen gånger. Retas inte med journalisterna."
Roxanne fnös, "Jag har stått ut med dem länge nog. En bunt usla journalister tror att de kan bråka med mig? Deras månadslön räcker inte ens till ett av mina läppstift."
Hennes ansikte var fullt av fientlighet. När hon tittade upp såg hon Caroline.
"Vänta här, följ inte med mig, och låt ingen komma nära." Roxanne skällde på Bianca och stormade mot Caroline.
Caroline hörde steg och vände sig om för att se Roxannes arga ansikte.
I en avskild hörna krävde Roxanne, "Vad gör du här?"
Caroline svarade, "Om du kan vara här, varför kan inte jag?"
"Inte låtsas längre? Sa du inte att ditt namn var Demi igår? Vad gör du egentligen här?" Roxanne fräste, kokande av ilska.
"Självklart är jag här för provspelningen." Caroline log, med iskalla ögon.
"Du kan glömma att komma med i 'Thunder 2.' Försvinn!"
Caroline kunde inte förstå varför Roxanne alltid blev så upprörd när hon såg henne. Även om hon klarade provspelningen och gick med i teamet skulle det inte påverka Roxannes status.
Caroline sa, "Tyvärr är du inte regissören. Du bestämmer inte. Om du inte vill att jag ska spela, så kommer jag att spela."
Roxanne tänkte, 'Efter fem år har den här häxan blivit ännu mer irriterande. Tidigare skulle ett litet hot få henne att svälja sin ilska och kompromissa.'
Roxanne var på väg att säga något när hennes telefon plötsligt ringde.
I telefonen sa Bianca att investerarens representant var på väg och att hon skulle byta om snabbt.
Roxanne kände en våg av oro. Den här gången var det Nathan som skulle komma. Hon kunde inte låta Caroline dyka upp framför honom. Om de hade någon interaktion och barnet som liknade Nathan blev inblandat, skulle det vara en katastrof.
Med telefonen i handen såg Roxanne Caroline gå iväg och avslöjade plötsligt ett illvilligt leende.
När Caroline gick närmade sig en man henne. "Är du här för provspelningen?"
Caroline kände sig misstänksam och kastade instinktivt en blick på mannens arbetsbricka, bekräftade att den var äkta innan hon nickade.
Mannen sa, "Följ mig, tack."
Ju längre de gick, desto lugnare blev det. Precis när Caroline skulle ställa en fråga vände sig mannen plötsligt om och pressade en fuktig trasa över hennes näsa och mun.