Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 87

Jag började gå mot resten av killarna, och hoppades verkligen att de inte var för arga på mig. Jag kände mig dålig för att jag hade fått dem att oroa sig. Mina fingrar lekte med fållen på min tröja, och jag kunde känna hur min ångest började växa. Plötsligt blev jag omfamnad av ett par armar. Doften...