Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 15

Rummet var tyst, den gamla kvinnans närvaro tryckte ner på oss som en tung dimma. Hennes ögon, skarpa och insiktsfulla, verkade tränga igenom mig när hon började tala igen. "Kom, sitt," sa hon och gestikulerade mot soffan.

Jag tvekade men lydde, och satte mig i ett hörn av soffan. Mariah satte sig ...