Read with BonusRead with Bonus

Kapitel Hundra och trettiosex

Tältet fylldes av en tung tystnad efter att de äldre hade lämnat, deras dystra ansikten dröjde sig kvar i mitt sinne. Jag satt med korslagda ben på det grova golvet och försökte bearbeta allt vi just hade fått veta.

Några ögonblick av tystnad passerade innan Alex harklade sig och drog allas uppmärk...