Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 295

Wake sitter stelt bredvid mig, stirrar på dörren hans föräldrar försvann genom, käkarna spända nog att spräcka sten. Hela hans kropp är spänd som en stram lina, fångad mellan stolthet och något mer rått. Tvivel, kanske. Sårad.

Jag knuffar försiktigt på hans arm. "Du borde gå efter honom."

Wakes blic...