Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 148

Grottan är kusligt tyst, de enda ljuden är våra flämtande andetag och det svaga väsandet från lava som svalnar i fjärran. Mörkret trycker sig mot oss, endast brutet av det svaga orangea skenet från den smälta stenen som sipprar genom sprickor i väggarna.

"Hör du det?" viskar jag, min röst knappt hör...