Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 164

När Dante gick, klarade inte min mage av det.

Min luftstrupe var försurad, lika smutsig som golvet dränkt i spyor. Jag kräktes upp allt jag hade samlat på mig, tömde min mage och min själ så mycket som mitt system kunde hantera. Varje gång jag hulkade, grät jag mer. Jag skulle inte bli förvånad om ...