Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 133

Vi gick under solen.

Dantes hud var vacker. Jag beundrade hans bleka hud, de små fläckarna och märkena som var utspridda över hans bara armar. Han hade något som liknade fräknar. Jag tyckte det var vackert.

Vi passerade genom parken, på väg mot barnhemmet. Vi var tvungna att gå förbi Kayleens hus. J...