Read with BonusRead with Bonus

Kapitel tre hundra trettiofem

PAUL

Anastacia!

Hon faller från min rygg och landar på den hårda betongen på en bakgata. Jag glider till ett stopp, hjärtat dunkar medan jag spanar av landskapet efter tecken på hundarna.

Jag ser dem inte. Bara träd och gamla väderbitna hus. Det lilla grannskapet verkar övergivet, men jag ...