Read with BonusRead with Bonus

Kapitel tjugo

DRAVEN

Jag känner mig som om jag svävar i dimman av tallskogen när jag vaknar. Rummet är svagt upplyst, doftljusens fladdrande lågor är det enda ljuset i rummet.

Mina tankar går tillbaka till vad jag minns sist. Att vara i Domonics armar när han höll mig mot sin kropp på sin soffa. När jag titt...