Read with BonusRead with Bonus

Kapitel 38

Violet

Med fumliga händer stod jag i den stora hallen med Dylan och Trinity medan vi väntade på våra föräldrar. Rummet var fyllt med elever som återförenades med sina familjer, mottog varma kramar och skratt fyllde luften.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle känna.

Det var märkligt att se männ...